Det är ett vanligt misstag att vi fortsätter på ett ohållbart projekt med förklaringen att vi redan har investerat så mycket i det. Detta kallas inom affärsvärlden för sunk cost, och det stående rådet är att endast ta med framtida kostnader i beräkningen. Sunk cost fallacy, eller fallacy effect, innebär att ta med det förgångna i beräkning – och beslut.
Inom personlig utveckling är det vanligt att termer och begrepp inte kan översättas, så även i detta fall. Visst skulle jag i detta sammanhang kunna översätta sunk cost till ”lagd kostnad” eller något annat, men ingen skulle förstå vad jag menade. Eftersom vi skriver artiklar för att de ska förstås, kommer vi att fortsätta på detta vis. Här kan du läsa mer om sunk cost.
Varför sunk cost fallacy?
I professionella sammanhang undviker skickliga investerare tendensen att hålla fast vid ett skepp som håller på att sjunka, framförallt om man varit ”kaptenen” som följt med skutan ner förr. I vardagliga livet är det mer lätt hänt att begå misstaget. Hur många av oss har väl inte stannat kvar i ett dåligt förhållande ”för att vi tillbringat så många år ihop”? Eller på ett otillfredsställande jobb för att ”det är inte så långt till guldklocka”?
Det är självklart trygghetstänkande med i bilden, men det är inte poängen med sunk cost-tänket. Vi stannar för att vi redan lagt så många år, och tänker att dessa investerade år blir värdelösa den sekunden vi ger upp. Det är också där det främsta felet ligger: det förgångna kan inte förändras. Vi kan däremot, här och nu, förändra synen på det som varit. Det mest konstruktiva är att avsluta kapitlet, stänga dörren och dra lärdom av det som varit. För du kommer att lära dig betydligt mindre om du stannar kvar när det egentligen är dags att gå.
Några andra exempel på sunk cost-fallacy
- Du har bokat en tennisbana inomhus, den bättre hallen som är svår att lägga beslag på. När du kommer fram ser du att det är strålande sol, och utebanan är ledig. Du väljer ändå att spela inomhus, eftersom hallen är så svår att boka.
- Du äter upp all mat på tallriken, även fast du är proppmätt. Förklaringen: ”Jag har ju betalat för maten”.
- Du åker till stranden för att bada. När du kommer fram spöregnar det. Du väljer ändå att bada, ”eftersom vi ändå har gjort oss besväret”.
”Fail fast”
Vissa entreprenörer i Silicon Valley, en gång den mest blomstrande affärsregionen i USA, brukar säga ”fail fast”. Med det menar de att det som är dömt att misslyckas hellre ska få misslyckas snabbt. Lite som att rycka av plåstret. Få det avklarat och gå vidare. Motsatsen till att hålla ut och gräva hålet man fastnat i ännu djupare. ”Det bästa sättet att ta sig ur ett hål är att sluta gräva” sa Seth Godin, en berömd entreprenör.
Men är det alltid bra att ge upp? Nej, självklart inte. Detta är också värt att ha i åtanke. All tjurskallighet och envist kämpande är inte sunken cost-fallacy. Ibland går det tungt i början, och vi behöver härda ut. Svenska streamingföretaget Spotify gick med dåligt resultat i flera år innan tjänsten blev populär och framgångsrik.
Hur håller vi balansen?
Som i så många andra fall är det stoicism som bör vägleda. Ett nyktert tänkande, från en hjärna som inte har berusats av känslor. Frågan ”vad är poängen med detta?” leder ofta rätt. Vad gäller sunken cost-tänkande kan stoicism praktiseras genom att vi ställer frågorna: ”vad kan jag göra nu?” och ”vad kan utfallet bli?”. Utifrån de möjliga konsekvenserna kan vi skapa bra planer, framförallt förbereda en bra lösning för värsta tänkbara scenario.
Läs även:
