Skillnaderna mellan manliga och kvinnliga värderingar

Finns det manliga och kvinnliga värderingar? Vad skiljer dem i så fall åt? Och vad innebär det för oss personligen och för samhället i stort?

Disclaimer for dummies.

I denna artikel talar jag om maskulina värderingar. Utifrån mina studier och upplevelser av skillnader mellan män och kvinnor, i hur vi ser på världen och vår roll i den. Men givetvis finns det män som uppvisar feminina drag och vice versa. Det betyder inte att det rent generellt sett inte finns distinktiva skillnader mellan män och kvinnor överlag.

När jag talar om kvinnors värderingar, pratar jag inte om feminism som är en politisk ideologi (även om det naturligtvis finns stora likheter). Jag pratar om det kvinnliga imperativet, det paradigm som vägleder kvinnor i deras personliga beslut och i samhället i stort, utifrån deras biologiska och sociokulturella instinkter. Samma sak gäller manliga värderingar – det maskulina imperativet. När vi förstår skillnaderna mellan det kvinnliga och manliga imperativet, kan vi lättare förstå mänskliga interaktioner och vad som driver dem.

Män sätter gränser, kvinnor öppnar dem

Historiskt sett har kvinnor stått för sammanhållning och socialt samspel inom stammen, medan män har beskyddat gränserna för stammens territorium. Om stammens män blev dödade vid ett angrepp var kvinnornas främsta överlevnadsstrategi att vara så medgörliga som möjligt mot de inkräktande männen, i hopp om att de skulle låta dem och deras barn leva. Den Kanadensiska professorn Jordan Petersson beskriver detta i termen ”medgörlighet”.

Kvinnor har en större benägenhet att kuva sig gentemot en starkare part, eftersom de inte har samma styrka och aggression som män. Detta gäller såväl vid löneförhandlingar som när det gäller att följa trender. Män sätter gränser, gentemot sig själva, runt sitt hus, runt sin stam och är även ansvariga för nationens gränser. Det kvinnliga imperativet är att öppna gränser och vara medgörliga. Detta gäller även när det handlar om att sätta personliga gränser, att bevara sin integritet.

Män exkluderar, kvinnor inkluderar

Kvinnor ser ofta på samhället som de ser på små barn, alla ska få vara med och leka, alla barn ska få en pokal, vi måste dela lika och så vidare. Dessa instinkter är säkert bra för att hantera små barn, men inte applicerbara när det gäller relationer mellan vuxna män, eller mellan stammar och nationer. Eftersom män i nästan alla fall är den främsta försörjaren, har dom en större förståelse för att resurser kräver hårt arbete, och att dom därför måste vara sparsamma med hur dom delar med sig av dem.

Eftersom kvinnor är vana vid att förlita sig på att bli omhändertagna av en starkare part, så länge de är trygga i att de själva kommer bli omhändertagna, står dom gärna för en religion eller politisk ideologi som förespråkar att ta hand om de svaga. När den svaga gruppen tar över och börjar slakta de som styrt tidigare (franska revolutionen, bolsjevikerna) då tyr dom sig till den nya segraren för att bli omhändertagna av dom. Se även videon ”Why women destroy nations”.

I Frankrike under andra världskriget noterade många män hur en ansenlig del av kvinnorna slängde sig åt de invaderande tyska männen. Många av dessa kvinnor blev bestraffade och offentligt förödmjukade efter kriget som förrädare.

Baserar beslut på fakta istället för känslor

När det gäller relationer, kan kvinnor verka väldigt kalkylerande, de väljer en man utifrån hans inkomst, utseende (gener), inflytande och så vidare. Men ofta är detta en mer impulsiv handling än ett agerande baserat på rationella beslut. Ett exempel är att kvinnor kan ha ett onenightstand med en kriminell biker, för att han verkar stark och modig, på så vis säkrar hon att den mannens gener går vidare till hennes barn. Men att välja en man enbart utifrån att han verkar stark och farlig är inte ett särskilt rationellt beslut när det kommer till att skaffa en stabil tillvaro för sig själv och hennes barn. Ofta beskriver kvinnan sitt agerande med ”det kändes rätt” eller ”det bara hände”.

Vi kan även se detta i hur män och kvinnor beskriver olika upplevelser. När en kvinna beskriver en träff med sina vänner talar hon ofta ingående om sina vänners relationer, hur det kändes när de pratade om ett visst ämne och så vidare. När en man beskriver en träff med sina vänner beskriver han mer ofta vad de faktiskt gjorde: vi möttes upp vid baren, vi tog några öl därefter spelade vi biljard. För kvinnor står känslorna i centrum, för mannen står det praktiska i centrum. I politiska debatter om exempelvis rätten att bära vapen. Tilltalas kvinnor av argument som rör enskilda händelser, en oskyldig person blev skjuten därför måste vi förbjuda alla vapen. Män tilltalas mer av statistik, till exempel om hur många mord blir avstyrda av män som bär vapen.

Värderar utifrån vad vi presterar

Vuxna män värderas alltid utifrån vad vi gör, medan kvinnor värderas utifrån vad dom är. En man blir snabbt utvärderad utifrån de fyra dygderna, mod, styrka, ära och mästerskap. En kvinna har ett värde enbart utifrån att hon kan föda barn, därtill är hon värderad för sin skönhet vilket gör att män vill ha sex med henne och beskydda henne. Utifrån detta tilltalas kvinnor mer egalitära budskap som ”vi är alla lika mycket värda” och ”alla ska med”. Medan män i regel tilltalas mer av hierarkier och omständigheter där vi får en chans att bevisa oss.

Risktagande framför stagnation

Att hela tiden ta risker bara för sakens skull, är varken särskilt manligt eller intelligent. Men det finns en anledning till att nästan alla pionjärer, upptäckare och risktagare genom mänsklighetens historia har varit män. Kvinnors främsta prioritet är deras egna trygghet, detta är logiskt eftersom kvinnor är fysiskt svagare än män, och historiskt sett har överlevt genom att förlita sig på män eller staten. Men eftersom män värderas utifrån hur vi presterar (se föregående punkt) måste vi regelbundet utmana våra gränser och ta risker, för att överleva konkurrensen med andra män.

Många män i förhållanden upplever ofta att deras kvinnor håller dem tillbaka när de ska försöka sig på ett nytt åtagande som innebär risker. Kvinnorna gör oftast inte detta av illvilja, utan för att de vet att ett misslyckande för deras män ofta innebär en sämre standard för dem själva. Vi ser även detta i hur män och kvinnor röstar politiskt. Kvinnor röstar i regel åt vänster, för en större stat som tar hand om dem, och ser till att ”alla får det bra”. Medan män röstar mer åt höger, för en mindre stat och större chans att konkurrera på en fri marknad.O

Oberoende framför omhändertagande 

Genom hela vår mänskliga historia, fram till rätt nyligen. Har männen varit huvudansvariga för att ta hand om och försörja sin familj. Män letar efter en kvinna att ta hand om, kvinnor letar efter män som är redo att ta hand om dom. I en större sociokulturell och politisk kontext innebär detta ofta för kvinnor att de verkar för ett samhälle som ”tar hand om invånarna” i utbyte mot sin frihet. Kvinnor är av sin natur mer undergivna och medgörliga, vilket innebär att de har en större benägenhet att underkasta sig en auktoritet eller en stor stat.

Män däremot har alltid (fram till nyligen) lärt sig från tidig ålder, att de måste kunna dra sitt eget lass, förlita sig på sitt eget omdöme och kunna stå på sina egna fötter. Män har därför en större benägenhet att misstro auktoriteter och göra uppror mot staten när den inte tjänar deras egna intressen. Läs mer om detta i ”den femte manliga dygden”.