En av våra största rädslor är att bli förödmjukade eller avvisade. Men vad skulle vi kunna åstadkomma om vi gjorde oss av med rädslan? Är det ens möjligt?
Du kan inte vinna om du inte spelar, är en känd slogan som rymmer en viktig sanning. Ofta är det varken brist på talang, pengar eller tid som gör att män inte når sina mål, de vågar inte försöka. Detta härrör från en djup evolutionär förklaring. När våra förfäder levde i små stammar med ett par hundra medlemmar, utan något socialt skyddsnät, kunde ett avvisande göra skillnaden mellan liv eller död.
Var rädslan för avvisanden kommer ifrån
Om du försökte förföra en kvinna och blev förödmjukad, fanns det inte många alternativ, om hon redan var tagen kunde du bli mördad av hennes man. Resten av din stam skulle få veta det, och resultatet kunde bli att du inte fick chansen att föröka dig överhuvudtaget. Om du utmanade en annan man om en position i jaktlaget kunde du bli dödad. Och om du försökte stå ut ifrån de andra medlemmarna i stammen, genom din klädsel eller livsstil, kunde du bli bannlyst och tvingas försöka överleva själv ute i vildmarken.
Varför samma rädslor ofta är obefogade idag
I en modern stad med hundratusentals medborgare, sociala skyddsnät, poliser och ambulanser, är de flesta av dessa farhågor obefogade. Om du försöker förföra en vacker kvinna på en bar och hon avvisar dig, oavsett hur brutalt hon gör det, kommer det inte ha några långsiktiga konsekvenser för ditt liv. Du kan stöta på en ny kvinna varje dag och bli avvisad utan att du riskerar social stigmatisering.
Du kan gå till din chef och be om en löneförhöjning eller en högre position, utan att bli sparkad eller mördad av en kollega. Du kan välja att klä dig som Napoleon och dyrka det flygande spaghettimonstret utan att riskera fängelse eller bannlysning. Men vad finns det för vinster med att riskera att bli avvisad eller till och med förödmjukad.
Varför min barndomsvän gick hem med en ny kvinna varje helg?
Som de flesta andra tonåringar gick jag ut och festade med mina polare under helgen, ibland både fredag och lördag. Vi gick ut för att dricka, umgås och förhoppningsvis gå hem med en snygg tjej. På den här tiden hade jag inte så stor framgång med kvinnor, dels på grund av fokus på annat, men även på grund av rädsla för att bli offentligt avvisad. Min kompis Alex däremot gick hem med en ny kvinna varenda jävla kväll vi var ute. Och i mitt tycke stod han inte mycket högre än mig i SMV (terminologi).
Men när jag observerade Alex närmare när vi var ute, började jag förstå varför han alltid lyckades. Under kvällens gång gick han troligen fram till ett tiotal kvinnor och försökte stöta på dem. De flesta avvisade honom, oftast artigt men ibland med allt ifrån ett verbalt angrepp till en örfil. Men inga avvisanden tycktes beröra honom, efter en kvinna hade bett honom dra åt helvete så han till mig ”hon måste haft pms eller varit lesbisk”.
Hur Johan gick från att vara en dagdrivare till en toppförsäljare
En annan barndomsvän till mig var arbetslös från att han gick ut i gymnasiet i nästan tio års tid. Medan jag och mina vänner började jobba efter gymnasiet eller militärtjänst, tycktes inte Johan göra något vettigt alls. I flera år bodde han hos sina föräldrar, han höll sig dock i god form och var grym med kvinnor. Han hade ingen utbildning att tala om och framstod som introvert. Efter några års slappande och pippande, bestämde han sig för att skaffa ett jobb.
Han sökte säkert hundra olika jobb och blev avvisad, när han väl fick ett jobb slutade han ofta efter en vecka för att han inte tyckte om det. Jag tyckte vid den tiden att det var ett tecken på arrogans, idag inser jag att det var ett tecken på integritet, han tänkte inte slösa tid på skit han avskyr. När han blivit sparkad från ett jobb sa han till mig ”dom såg helt enkelt inte hur bra jag är”. En dag erbjöd ett företag honom en gratis säljarutbildning och jobb.
Idag är han en av de mest framgångsrika män jag känner. Var det bara tur? Nej, det var resultatet av ihärdigt sökande, att inte nöja sig med mindre och framförallt att vara orädd för ett avvisande. Men för den som inte är naturligt orädd för avvisanden, hur lyckas man?
Jia Jiang, den modiga kinesen som krossade sin rädsla för avvisanden
Jia Jiang flyttade från Kina till USA vid en ung ålder med drömmar om att bli en entreprenör i världsklass. Men hans första försök att ta sig in företagsvärlden slutade med ett brutalt avvisande. Han gick in i en djup depression och ifrågasatte sitt eget värde. När han började studera biografier av sina hjältar som Bill Gates, insåg han att även hans förebilder hade upplevt många avvisanden och förödmjukelser innan de slog igenom.
Då bestämde sig Jiang för att han skulle krossa sin rädsla genom att anta en utmaning av hundra dagar av avvisanden. Han dokumenterade även mycket av detta på Youtube varav av flera klipp blev virala.
Jiangs resa gjorde honom känd och framgångsrik
Poängen med utmaningen var att han skulle be om saker som han nästan garanterat skulle få ett nej till. Några exempel; han gick till en bilförsäljare och frågade om han kunde lära honom att sälja bilar, helt gratis. På en flygresa frågade han flygvärdinnan ifall han kunde få göra nästa upprop i planet. Han gick till en känd Donout-kedja och bad dom göra munkar i form av olympiska ringar.
Till sin förvåning fick han till slut ett ja på flera av sina mer absurda bud. Men viktigare, lärde han sig hur man stålsätter sig inför ett avvisande och går vidare. Han lärde sig även mycket om kommunikation och övertalning. Efter de hundra dagarna använde han sina nya förmågor i sin egen karriär och för att hjälpa sin fru att få ett jobb på Google. Jag rekommenderar starkt hans bok ”Rejection Proof”.
De viktigaste lärdomarna för att hantera avvisningar
Från mina exempel går att urskilja tre saker som utmärker någon som är ”skottsäker” mot avvisningar. Det första är, dom vet vad dom vill ha och nöjer sig inte med mindre. För det andra tror dom på sig själva och sitt eget värde, därför tar dom inte ett avvisande som något personligt. För det tredje utsätter dom sig medvetet och regelbundet för situationer där det finns en hög risk för att bli avvisade, till dess att det inte längre skrämmer dem.
I boken ”Rejection Proof” beskriver Jiang att efter några veckor började han längta efter situationer där han kunde bli avvisad, likt en akrobat som älskar att utmana farliga höjder. Även Pick-up artists beskriver hur dom får en härlig adrenalinkick när dom går fram till en kvinna med högre SMV. Men precis som med att gå till gymmet för första gången, eller lära sig en kampsport, kommer det göra ont i början. Men efter att ha läst detta kanske du finner motivation att ta dina första steg mot att bli orädd för avvisanden och nå dina mål.
Läs även:
