En av de egenskaper hos nice guys (länk) som nämns i No More Mr Nice Guy, är oärlighet kring åsikter och intentioner. Det är lätt hänt att vara försiktig/feg i relationer, men du förlorar på det i slutändan.
Först och främst, läs No More Mr Nice Guy om du inte redan har gjort det. Detta är en av de grundläggande böckerna för oss på Maskulint, och något som kan anses obligatorisk läsning för män som vill bli bättre män. Författaren Robert Glover går i boken igenom en rad egenskaper som utmärker en Nice Guy. En av dessa är att han döljer sina känslor, i ett försök att ge ett klanderfritt uttryck utåt.
Defensivt beteende är inte förenat med mod
Den som blir attackerad bör försvara sig, det är en självklarhet. Men det är något helt annat att dra upp skölden om det inte ens är en pågående strid. Det får dig bara att se löjlig ut. Detta är dock vad en Nice Guy ofta gör, men i hopp om att ingen ska se skölden.
”Hiding one’s humanity and trying to project an image of perfection makes a person vague, slippery, lifeless, and uninteresting. I often refer to Nice Guys as Teflon Men. They work so hard to be smooth, nothing can stick to them.”
– Robert Glover
Oärlighet genomskådas
Den man som inte kan stå för sina åsikter, eller måste ”känna av läget” innan han visar åsikter eller intentioner, väcker sällan respekt. Den här ängsligheten får snarare motsatt effekt. Jag tänker mig det som en katt som försöker smyga förbi en sovande vakthund. Hunden vaknar ofelbart, och kommer att hugga på kattens beteende snarare än anledningen till det.
Samma sak gäller på arbetet, vänner emellan eller i en relation. Om en arbetskamrat ger dig öppen och ärlig kritik rakt i ansiktet kommer du att ha mycket mer respekt för honom, än om han baktalar dig när du inte är där. Han löper dessutom större risk att bli attackerad om han beter sig på detta vis.
Säg vad du tycker – våga vara obekväm
I vissa fall är det befogat att vara tyst, för att undgå repressalier. Läs artikeln om hatindustrin mot män (länk). Att vara tyst är dock inte samma sak som att vara oärlig för att undgå konflikt. Om du tror att det du säger kan få juridiska konsekvenser, är det förstås osmart att tala i ett givet sammanhang. Men om det är en miljö där du förväntas vara ärlig – på arbetet, bland nära vänner, i din relation – finns det ingen anledning att hålla på sanningen.
Det är ett alfa-drag att säga vad man tycker (läs mer om alfa-egenskaper här), även om det innebär att du säger att flickvännens nya klänning ser tantig ut. Kanske får du en blomkruka i skallen, men det som inte dödar härdar. Skämt åsido, det är vettigt att vara öppen och ärlig i de flesta sammanhang, även om det är förenat med konflikt. Det kommer att ge dig respekt, även om folk blir arga på dig.
Skit i husfriden
För de av oss som har barn, kan det vara frestande många gånger att ge efter för barnets tjat. Men det straffar sig i längden. Om du ger efter en gång, förväntar sig barnet att du gör det nästa gång med, och nästa och nästa. Samma sak kan du råka ut för med din partner. En vacker dag sitter du där som en passivt aggressiv toffelhjälte, medan hon är ute och roar sig. I jobbsammanhang kan undfallenheten istället göra att du förlorar förhandlingar, missar befordring och tjänar mindre pengar.
Mitt råd är att skita i husfriden. Våga vara impopulär. Visa att du inte ryggar för en konflikt, och att du säger vad du tycker. I en nödsituation är det beslutsamma män som vågar säga emot som folk vill ha som ledare. Inte mjäkiga teflonfigurer som vill vara alla till lags. Förresten: om du råkar ut för teflonmän, se till att tipsa dem om Glovers bok. Det kan vara det bästa råd de får i sina liv.