Att förutse potentiella hot och risker är en viktig och användbar förmåga. Men oro inför framtiden kan även gå till överdrift och göra oss handlingsförlamade. Hur kan vi minska vår oro?

Jag minns en gammal man som sa att han hade många bekymmer i sitt liv, men de värsta av dem hade aldrig ägt rum

– President James A Garfield

Författaren Dale Carnegie är mest känd för sin bok ”How to win friends and influence people” som är en klassiker inom självhjälpslitteratur. Men en av hans mindre kända böcker, och i mitt tycke hans bästa, heter ”Stop worrying and start living (Sluta oroa dig och börja leva”.

Jag rekommenderar starkt denna bok för de som lider av oro, och det är ur denna bok jag hämtat mycket inspiration till denna artikel.

Mitt eget förhållande till oro och stress

Redan som barn var jag extremt ängslig, och oroade mig för allt möjligt (och omöjligt) som skulle kunna inträffa. Efter trettioåtta år av detta liv har det mesta jag oroat mig för aldrig inträffat. Medan mycket jag inte oroat mig för orsaket desto mer bekymmer.

Framförallt har min oro orsakat mer problem för min hälsa, karriär och relationer än det mesta jag faktiskt oroat mig för. Denna insikt har med tiden lärt mig att ifrågasätta mina farhågor, och med hjälp av KBT och stoicism att tygla dem betydligt bättre.

Oro för ditt eget öde

I min erfarenhet och från dem jag känner oroar vi oss ofta över fel saker i våra liv. Trots att vårt land på många sätt blivit sämre de senaste åren, är det fortfarande ett relativt tryggt land att bo i (med undantag från ”utsatta områden”).

Såvida du inte begår grova brott eller börjar med tunga droger, är risken ganska liten att du kommer råka ut för något verkligt hemskt. Även om du förlorar ditt jobb kommer du inte hamna på gatan eller svälta. Om du lever någorlunda hälsosamt kommer du troligtvis leva ett långt och friskt liv.

Det är en större risk att du kommer göra dig själv olycklig och sjuk genom att oroa dig för mycket, än genom att du tar lite fler risker.

Oro för dina vänner och familj

Det här är ett svårt område för många. Efter att ha sett vänner och familjemedlemmar dö i förtid på grund av dåliga livsval som jag försökt hindra dem från att begå, har jag lärt mig en viktig läxa.

Det bästa du kan göra för dem som står dig närmast som du oroar dig för, är att erbjuda din hjälp och ditt moraliska stöd. Men utöver det måste du släppa taget, annars kommer dom dra ned dig i fallet.

Du kan endast hjälpa en vuxen människa till en viss gräns, efter det är det upp till dom ifall de vill ta emot din hjälp eller inte, det ligger utanför din kontroll. Med barn är det en annan sak, men det får bli ämne för en annan artikel.

Oro för ditt land eller hela planeten

Detta är ett område som är mer aktuellt än någonsin med prat om ”klimatångest” och dylikt. Detta är också enligt min mening den mest korkade orsaken till oro för den enskilde individen.

Vi som är samhällsengagerade har ofta en tendens att överskatta vår betydelse i större sammanhang, och underskatta vår betydelse för dem som står oss närmast.

Chansen att just du kommer förändra den politiska riktningen i ditt land, stoppa ett potentiellt kärnvapenkrig eller (tillåt mig att skratta) stoppa klimatförändringar, är mindre än att du kommer vinna fem miljarder på lotto.

Gör något stort på en mindre skala

Om du däremot skulle ägna all den energi du lägger nu på att oroa dig för planeten eller ditt land. På att leva som du lär och på att hjälpa din närmsta umgängeskrets, kan du faktiskt göra en stor förändring för några få personer, som dessutom bryr sig om dig.

Som man säger i affärsvärlden ”all business is local”. Eller för att citera Jordan Peterson ”Bädda din egen säng innan du försöker förändra världen”.

Du behöver inte lida av oro för att vidta säkerhetsåtgärder

Jag säger givetvis inte att du aldrig ska ta hänsyn till dina farhågor eller potentiella hot. Även de mest erfarna bilåkare använder säkerhetsbältet. Men någonstans på vägen, oavsett var du beger sig, måste du släppa taget och hoppas på det bästa.

Använd dig av sinnesrobönen

Den så kallade sinnesrobönen som kan spåras i olika versioner ända tillbaka till de gamla stoikerna, är an användbar modell för att förstå hur du kan hitta en balans mellan din oro och när du måste släppa taget.

”Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”

Att släppa taget om överdriven oro är ofta lättare sagt en gjort. Men några tips är: att lära dig meditera. Studera stoicism. Och lär dig att hantera ångest.

Lycka till, och oroa dig inte, det kommer gå bra om du är redo att anstränga dig.