Jag har nyligen sett lika utmärkta som skrämmande dokumentären The Swedish Theory Of Love, som förklarar varför människor är så ensamma i Sverige. I detta känner jag igen mig, och mitt resonemang tidigare i livet. Jag vill avråda andra män från ”ensam är stark”-tänket.
Som ung och asocial anarkist/nihilist/misantrop var min inställning att jag skulle klara mig helt själv. Ta avstånd från allt. Friedrich Nietzsches hårda filosofi passade perfekt in i detta, och onekligen kom jag väldigt långt på aggression. Ungdomligt driv kräver en viss dos av naivitet för att leda någonstans. Storhetsvansinne och idéer om att rädda världen är helt enkelt något som hör ungdomen till.
Individer i grupp
Så här i efterhand tycker jag ändå att det är synd att jag inte förstod styrkan i en sammanslutning redan som 25-åring. Visst, jag spelade gitarr i metalband och det gav en social aspekt och ett gemensamt mål på många sätt. Men det fanns inget konstruktivt långsiktigt mål. Mer än att skapa musik, vilket förstås inte är att förakta.
Vad jag inte förstod då, är att en stark individ inte är samma sak som en enstöring eller eremit. Starka individer bildar ännu starkare grupper, med definierade områden och expertis/mästerskap som gynnar gruppen som sådan. I min värld existerade endast elitmänniskor/individer och en dum fårskock till massa.
Varför det är skadligt med ensamhet
Det räcker med att bli skadad eller sjuk för att råka illa ut för den som lever ensam. I det moderna samhället är det staten som ska ta hand om dessa utsatta, och detta enligt en ”lika för alla”-princip. Men som exemplifierades i The Swedish Theory Of Love kan en ensam människa undgå upptäckt i flera år efter sin död, bara räkningarna fortsätter att betalas via autogiro.
I den gamla världen hade vi stora familjer där medlemmarna tog hand om varandra. Det rådde lojalitet i dessa, och även om livet självklart var svårare på många sätt, tror jag att dessa människor var lyckligare. Lycka kommer från en gemenskap med människor som känner samhörighet och ett gemensamt mål.
Hur du kan undvika ensamhet
Idag har vi internet, där vi kan lära känna likasinnade på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Jag menar att vi måste ta den chansen, men att vi inte låter det stanna där. Det gäller att knyta riktiga fysiska band, där personliga möten faktiskt är ack så viktiga.
Internet och sociala medier i alla ära, men det är för verkliga fysiska relationer med människor på samma fysiska plats som vi är programmerade. Jag föraktade denna tanke som ung, men med åren har insikten kommit om att även jag är ett djur som kräver de primala behoven av närhet. Det är dock lätt att se sig själv som ett undantag, för en ung och arg person som helst vill se världen brinna.
Samla en grupp med väl utvalda
Vi på Maskulint har sedan starten haft målet att skapa en grupp av likasinnade, som är starka individer men ändå lojala lagspelare. För egen del drömmer jag för närvarande om att skapa en liten by med konstruktiva män och kvinnor, som på många sätt vill starta en ny värld tillsammans.
Det finns många sätt att förverkliga detta, men det första målet är att samla en något större grupp med intresserade. Viktigt är den konstruktiva inställningen, att ord som anti, inte, emot och liknande inte existerar i initiativets vision. Det här är ingen motkraft, utan ett frö som ska sås.
Läs även: