”Krossa patriarkatet” skanderas det från såväl kvinnor som män från och till. Frågan är vem det egentligen är som slåss mot vem, för tingens ordning som råder nu har vi faktiskt skapat tillsammans.

Praktisk uppdelning av sysslor

Länge levde vi i samhällen där män skötte jakt och byggen, krig och försvar, medan kvinnor hanterade barn och hushåll. Det var helt enkelt praktiskt att göra på det viset. Sättet att leva och dela upp sysslorna föll sig så naturligt, då män har en fysik mer lämpad för slika sysslor och kvinnor, åtminstone i början, bär maten till bebisar med sig i sina bröst. I det moderna samhället vill man bort från detta, och en del i detta är att göra männen till ”syndabockar”.

Männen får skulden

Det problematiska är att ett angrepp på det traditionella sättet att leva, är ett angrepp på något som män och kvinnor byggt tillsammans. Det var ett samförstånd. Nu är det endast männen som får ta ansvaret för detta, vilket är märkligt. Jag skulle kunna gå in djupare på detta, men då vi inte är politisk plattform nöjer jag mig med att stanna där. Istället vill jag ställa frågan: vad är egentligen patriarkatet? Existerar det?

Demonisk kraft, eller konspirationsteori?

Patriarkatet sägs vara en manlig agenda, som ligger likt ett filter av egenintresse över världen. Det är en demonisk kraft som förslavar kvinnor och som lockar fram det sämsta av grabbigheter ur män. Det hindrar även kvinnor från att ta ledande positioner i samhället, eftersom vi grabbar håller varandra om ryggen och har förklarat krig mot kvinnorna. Rentav är det så att män så gärna ser andra män på ledande positioner, att vi gör allt för att kompetenta kvinnor ska hindras från sin yrkesutövning.

Låter det vettigt?

Män gillar inte alla män – eller kvinnor

För mig är detta att likställa med tokerier om rymdödlor som engelsmannen David Icke sysslar med. Konspirationsteorier. Ställ dig själv frågan, om du fick sätta en inkompetent man på maktposition – eller en komptentent kvinna; vem skulle du välja? Åtminstone för mig är förnuftet styrande, och självklart skulle kvinnan få jobbet. Bara för att jag gillar maskulinitet betyder det inte att jag gillar alla män. Det finns gott om män där ute som jag inte vill ha att göra med, precis som det finns gott om kvinnor som jag inte vill ha att göra med.

Min syn på saker är att maskulint kompletteras av feminint. Två krafter som balanserar varandra, utmanar varandra och som hjälper varandra att utvecklas. Yin och yang. En helhet som bildas av två motsatsers samverkan.

Jakt på väderkvarnar

När jag ser på jakten efter att krossa patriarkatet ser jag en hetsjakt på väderkvarnar. Visst har fler män maktpositioner än kvinnor, men det är definitivt inte brist på mäktiga kvinnor. Se er omkring. Och hur det än ligger till kommer ingen att gynnas av att vi har lägre trösklar för kvinnor, snarare kommer det att cementera idén om att kvinnor är mindre kapabla. För varför skulle de annars behöva lägre trösklar?

Lös problemen

Låt oss för sakens skull säga att patriarkatet skulle vara verkligt. Faktum är ändå att det är något vi har skapat tillsammans. Var är då rimligheten i att attackera endast männen? Om det finns utmaningar i samhället bör dessa kunna lösas utan att jaga syndabockar.