Är du en person som är handlingskraftig och orädd driver egna projekt, eller sitter du hellre och ser på vad andra gör? Är du en deltagare eller en åskådare?

Det finns gott om människor som låter andras liv utgöra deras egna. Några exempel är att ha åsikter om vad olika kändisar sagt och gjort, att lägga merparten av sin fritid på att titta på sport, att skvallra om vad vänner och bekanta gör, eller att titta på porr.

Den gemensamma nämnaren i alla exemplen är att låta andra (deltagare) vara de handlingskraftiga, och själv betrakta eller diskutera vad dessa deltagare gör (att vara en åskådare).

Varför finns det fler åskådare än deltagare?

Det är bekvämt att vara en åskådare. Du är dels trygg i förvissningen om att du inte tar några risker, inte kan göra bort dig, och aldrig kan göra fel. Du kan dels sitta där i din expertstol och ha åsikter om vad deltagarna gör.

Gå bara in på en sportbar under en match, och hör hur många ”experter” det finns. De vet minsann hur den vältränade mittfältaren borde ha gjort, och är inte rädda för att skråla ut ”sanningen” mellan ölklunkarna.

Det är obekvämt att vara en deltagare. Du kan göra bort dig, du kan bli hånad, och du kommer definitivt att bli avhandlad av åskådarna oavsett vad du gör. Du kan bli skadad också, i vissa fall. Om du vinner kanske du får fans bland åskådarna, men om det går illa för dig är du snabbt bortglömd av massorna.

Är det dåligt med åskådare?

Det är lätt att raljera över hur oföretagsamma de ironiska och lata åskådarna är, men faktum är att tingens ordning förhåller sig så här. Allt vi kan göra är att acceptera. Vi som vill vara deltagare vinner mer på att faktiskt göra vårt konstruktiva jobb, och låta åskådarna ha sitt (vilket kan innebära ironiska och hånfulla kommentarer mot oss).

Vi väljer alla hur vi vill vara, och den som väljer att vara åskådare kan inte hindras. Och bör eventuellt inte hindras (en annan fråga om det rör personer du genuint bryr dig om).

Det tycks finnas en majoritet av människor som trivs med att sitta vid sidlinjen av livet och ha åsikter om andras jobb och skapande, ge kommentarer om hur de själva skulle ha agerat, hur de agerade på den gamla goda tiden eller liknande. Det finns väldigt lite vinning i att gå i konflikt med dem. Gör det du ska och ignorera dem.

Varför bör du vara en deltagare?

Den som är en deltagare mår bättre, det är min övertygelse. Den som skapar sitt liv med egna idéer, planering och handlingskraft kommer att få en belöning även om ett och annat projekt går i stöpet. Det finns en vinning i lärdomarna, vilket innebär att det inte spelar så stor roll om det blir succé direkt eller senare. Det finns alltid lärdomar i motgångarna.

En deltagare lockar även till sig andra deltagare, och dessa har ofta något av värde att lära ut. De är dessutom konstruktiva personer som är ödmjuka inför utveckling, och befriade från illusioner om att du endera är bäst från start, eller aldrig kommer att bli bra på det du gör.

Hur blir du en deltagare?

En deltagare är en person som vågar misslyckas, som är ödmjuk inför de läxor motgångarna ger och som har en inställning att livet är ett enda långt lärande. Det lärandet tar aldrig slut, och ingen blir någonsin fullärd. Om du har den inställningen och är beredd att gå direkt till handling, snarare än att vänta på ”perfekta” tillfällen – då är du en deltagare.