Det finns en romantiserad bild av att sätta sig vid datorn, kavla upp ärmarna och riva av ett långt arbetspass utan avbrott. Men är det verkligen ett optimalt sätt att jobba på?

Du har säkert lagt märke till att din mentala förmåga ibland beter sig som en berg- och dalbana. Ena stunden är du djupt fokuserad för att senare hamna i en hjärndimma där de enklaste av uppgifter plötsligt känns utmanande. Till en början trodde jag att topparna och dalarna var slumpmässiga men senare skulle jag inse att det fanns ett mönster.

En av de mest givande saker jag gjort för min produktivitet är att kartlägga min biologiska primetime. 

Vad innebär Biologisk Primetime?

Begreppet “Biological Primetime” myntades av Sam Carpenter i boken Work the system och speglar helt enkelt de tillfällen på dygnet då du har som mest mental kapacitet för att vara så produktiv som möjligt.

Dina energinivåer fluktuerar som bekant – vilket kan bero på hur mycket kaffe du har druckit, vad du har ätit eller hur mycket sömn du fått natten innan. Men om du bortser från de yttre faktorerna finns det även en biologisk aspekt att ta hänsyn till.

Man brukar tala om att tidiga morgnar är den bästa tiden för produktivitet. Men får vi verkligen bara en chans att vara riktigt produktiva under en hel dag? 

Forskning i ämnet visar att man upplever flera fokustoppar under ett och samma dygn. Detta kallas för den “ultradianska rytmen” och innebär grovt förenklat att ens fokus rör sig i cykler som varar någonstans mellan 90-120 minuter tillfälle – och inträffar flera gånger per dag. 

Planering är nyckeln

Fördelen med att kartlägga sina fokus- och energinivåer är att dagarna kan planeras mer effektivt. Viktiga arbetsuppgifter som kräver fullt fokus kan planeras in den tid på dygnet där det visat sig att man är som mest produktiv. Senare, när fokuset sviker, kan tiden vigas åt mer slentrianmässiga uppgifter – som att svara på mail eller ringa telefonsamtal. 

För egen del väljer jag till exempel att skriva på morgnarna när min första biologiska primetime inträffar. Då vet jag att det är som störst sannolikhet att jag hamnar i ett produktivt och kreativt flöde. Runt kl. 14-15 brukar mitt fokus dala rätt ordentligt. Då undviker jag i regel att jobba på saker som är väldigt mentalt krävande. Sen kan det hända att jag ger mig på skrivandet igen, eftersom jag har ytterligare en produktiv topp runt 19-20-tiden. 

Hur mönstret ser ut för just dig är individuellt och så här går du tillväga för att kartlägga det:

  1. Skaffa en kalender. Fysisk eller digital spelar ingen roll så länge det finns utrymme att skriva kortare kommentarer intill dygnets alla timmar.
  1. Betygsätt varje eller varannan vaken timme med 1-10, där 1 innebär dåligt fokus och 10 är lika med superfokus. Om du vill kan du även lägga till kortare kommentarer om ditt humör, energi eller andra saker som påverkat din produktivitet under dagen. 
  1. Notera även ditt intag av kaffe, nikotin och mat för att se hur dina dagar påverkas. Vill du vara lite extra ”hardcore” avstår du från kaffe helt och hållet under perioden för att få ett så opåverkat resultat som möjligt.
  1. Efter 3-4 veckor bör du ha tillräckligt med data för att se ett mönster. Reflektera sedan över vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som passar bäst in när – i samspel med dina energinivåer.

Det här är inte instruktioner som måste följas till punkt och pricka. Viktigast är att du antecknar ofta och samlar in tillräckligt med data för att se ett mönster hos dig själv.

Några personliga lärdomar och iakttagelser

Utöver att dina dagar blir enklare att planera är denna övning nyttig för att lära känna och förstå din prestationsförmåga. Även om du inte slaviskt kommer följa mönstret i kalendern så är det givande att se på sin egen energi ur ett nytt perspektiv. Nedan listar jag några andra lärdomar och insikter detta har gett mig: 

  • Fysisk aktivitet funkar väldigt bra när fokuset dalar. Med andra ord ett perfekt läge att gå till gymmet eller ta en promenad.
  • Dela upp intensivt arbete i sprintar. Sätt en timer på 45 minuter där du jobbar fokuserat. När den ringer tar du en paus och lämnar skrivbordet. Det räcker med något enkelt som att hämta vatten eller stretcha – det viktiga är att du gör något annat. Efter 10-15 minuter slår du på timern och börjar jobba igen.
  • ”Tänk på vad du äter” har inte bara med fysiken att göra. Det finns en tydlig korrelation mellan vad du äter och hur du presterar i olika sammanhang – både fysiskt och psykiskt. Om jag ska jobba på en viktig presentation är det ingen bra idé för mig att smälla i mig en stor portion pasta precis innan. Det kommer sannolikt resultera i att jag blir dåsig och oproduktiv. Mentalt fungerar jag som bäst när jag fastar eller befinner mig i ”ketos”. Detta är så klart individuellt.
  • Acceptera att vissa dagar inte är till för djupt fokus. Oavsett vad din biologiska primetime säger, kommer det alltid finnas dagar då det helt enkelt inte funkar att ägna sig åt fokuserat arbete. Det blir dålig kvalité och frustration uppstår. Då måste man bara tillåta sig att släppa det helt och ägna sig åt något annat ett tag.

Till en början kan det verka överväldigande att kartlägga sina energinivåer. Men jag kan lova att avkastningen är mödan värd. Din tid är dyrbar och bör därför spenderas på rätt sätt.