För de av oss som aldrig fick lära oss vad som krävs för att bli en riktig man, är det försent för oss att bli bättre?

Västvärlden har länge dominerats av idéer som går ut på att feminisera män, och dessa har accelererat i flera generationer. För många av oss innebär detta att vi aldrig fått de förutsättningar vi behövt för att bli de bästa män vi haft potential att bli. Men det behöver inte betyda att vi är dömda till att leva resten av våra liv som könlösa hens utan en maskulin identitet.

Min egen berättelse

När jag skriver detta är jag bara några månader från att fylla fyrtio, och jag kan erkänna utan omsvep att det är MÅNGA områden där jag inte räcker till som man, åtminstone jämfört med min fars och min farfars generation. Jag hade redan passerat trettio när jag första gången hittade hemsidor och böcker som fick mig att inse problemen med detta.

Jag kan även motvilligt erkänna att jag haft perioder av bitterhet på grund av dessa insikter. Att jag ”förlorat” flera år där jag inte utnyttjade min potential, år som jag aldrig kommer att få tillbaka. Detta är vad vi kallar ilske-stadiet. Men det är framförallt två sanningar vi måste förlika oss med för att inte fasta i detta.

1. Ingen lärde mig vad som krävdes – hur kunde vi veta?

Vad pojkar inte lär sig, vet inte män
– Douglas Wilson

Jag vill börja med en disclaimer, det är inte synd om mig. Jag hade fantastiska föräldrar som gav mig oerhört mycket i form av trygghet och materiell välfärd. Med det sagt så var min far aldrig riktigt närvarande. Ingen lärde mig att slåss, stå upp för mig själv, hur man meckar med bilar och definitivt inte om kvinnor. Min far var en fantastisk försörjare, men han var inte en förebild.

Å andra sidan så var min far själv ett barn av den sexuella revolutionen, och han trodde säkert att detta var något bra (han gjorde det bästa han kunde med den kunskap han hade). Hur kunde jag, eller de flesta män som växt upp utan manliga lärdomar – veta bättre? Detta är ingen bortförklaring, bara en förklaring.

2. Allt var inte bättre förr

Med detta sagt om bakgrunden till hur många av oss gick miste om en maskulin förebild. Allt var inte bättre förr. Om allt var perfekt på femtiotalet hade det sannolikt inte kunna leda till den nedgång av manlighet som kom efter. De flesta tidigare generationer skulle sannolikt känna avund om de kände till alla de bekvämligheter och tekniska under vi tar för givet idag.

Det är lätt att se på gamla matinéfilmer och romantisera en tid vi aldrig levt i, då ”män var män och kvinnor var kvinnor”. Men alla män måste lära sig spela de kort de är givna och göra det bästa av sin tid och plats. Detta är en viktig del av att vara stoisk.

Vad kan jag/vi göra utifrån våra nuvarande förutsättningar?

Jag kan inte göra något åt den jag var som tjugoåring eller trettioåring. Men jag kan fortfarande bli den bästa versionen av mig själv som fyrtioåring. Detsamma gäller dig oavsett om du närmar dig trettio, femtio eller till och med sextio. Givetvis upplever vi vissa fysiska begränsningar med vårt åldrande, men det finns fortfarande massvis vi kan bli bättre på – vilket Maskulint handlar om.

Jag kan fortfarande bli en bättre man för mina barn, min bror, min fästmö och inte minst för alla de män som söker mina råd i områden där jag nått längre än dem i min utveckling.

Vi kan bli generationen av män som tar tillbaka vår manlighet

Om du har barn, planerar att skaffa barn eller bara är ett föredöme för unga män i din yrke eller för unga män i din släkt, har du möjlighet att bryta den negativa spiralen som inleddes långt innan de flesta av oss föddes. Jag kommer sannolikt inte kunna matcha många av de bedrifter som tidigare generationer av män i min släkt lyckades med. Men jag kan lägga grunden för mina söner och deras söner att göra det.

Lika viktigt är att jag just nu kan ta de första trevande stegen mot att bli den man jag har potential att bli, och göra livet för mig själv, min familj och mitt brödraskap bättre. Jag kan fortfarande lära mig att bli mer praktiskt lagd. Jag kan bygga en starkare fysik, bli en bättre försörjare och så vidare.

Gå med i Maskulint Utbyte för att dela vår strävan

Det är försent för min far att vägleda mig på min väg mot att bli en bättre och mer komplett man. Men med kunskapen som bevarats i böcker från maskulina män, och i sällskap med mina bröder som delar samma mission, är jag övertygad om att jag fortfarande kan uträtta storverk. Min son som i skrivande i stund är tre år gammal, kan fortfarande få minnen av en far som visade honom vägen, resten är upp till honom.

Våra kvinnor förtjänar bättre män, våra döttrar och söner förtjänar bättre fäder, och vi själva förtjänar att leva våra liv fullt ut och att få lära oss vidden av vår egen inneboende kraft. Om du vill dela vår mission, ansök till vår grupp Maskulint Utbyte.