Människan har en förmåga att endast ta inspiration och lärdom från åsikts- och värderingsfränder. Medan vi totalt ignorerar lärdomar från våra motståndare. Kort sagt är det en jävla massa ryggdunkande som pågår, och det ger inte så mycket för ens utveckling. Det är dags att lägga ner det tramset.

Tribalismens baksida

Det är en fördel med att skapa gäng och tänka tribalistiskt. För oss män är det rentav en nödvändighet för att vi ska kunna fortsätta utvecklas som män. Det finns dock en risk att vi helt och hållet blundar för subversiva budskap, tuggmotstånd och lärdomar från de vi inte gillar.

Öppna Twitter och ta en titt på de politiska grupperingarna exempelvis. Med några få lysande undantag ägnar sig de flesta åt skyttevärnskrig gentemot motståndarna. Detta krig innebär att ingen av sidorna kan erkänna att den andra sidan har ett enda bra argument, för den som är motståndare är motståndare. Samma fenomen ser du mellan personer som håller på olika lag, tillhör olika subkulturer och självklart även olika etniska grupperingar.

Gå utanför komfortzonen – lyssna på de oliktänkande

I din egen lilla krets med bundsförvanter har du förhoppningsvis lojala människor som är redo att ta en kula för dig, bildligt och bokstavligt. Det är mycket bra. I en riktigt bra konstruktiv gemenskap vågar de även utmana dig, säga emot dig och skälla ut dig när det är befogat. Men även i sådana sammanhang kan det smyga sig in en ryggdunkar-kultur.

Ja-sägare är bra om du behöver stöd, tröst, sympati och hjälp att hantera en svår situation. Där behöver du ingen kritik, det kan rentav vara en dålig idé. Om en nära anhörig dött vill du inte ha skäll för att vara mesig om du är ledsen. Ja-sägare är dock ingen bra idé om du ska tänka riskmedvetet, exempelvis om du ska starta ett företag eller göra en större förändring i ditt liv. Där vill du ha både för- och motargument.

Fördelen med att lyssna på ideologiska motståndare

Från en ideologisk motståndare kommer du att få bra motargument för att slipa dina egna argument. Eftersom de inte vinner ett dugg på att göra dig en tjänst, kan du vara säker på att de är raka och ärliga i sin kommunikation. Medan någon som håller med dig kanske kommer att undvika att säga sanningen för att vara ”snäll”.

En ideologisk motståndare kommer även att kunna bidra med perspektiv som du själv inte innehar. Även om du inte kommer att hålla med, kan det vara av värde att förstå hur andra människor tänker. Kanske kommer du att förstå dina motståndare bättre, veta vad som driver dem, och kunna utnyttja denna kunskap i framtiden.

Snöa inte in

Genom att ständigt ta in samma sorts källor, från samma sorts tänkare och inspiratörer, kommer vi att fastna i den världsbild vi har. Men genom att gå utanför komfortzonen/-bubblan vidgas vyerna och vi tvingas tänka på sådant som vi inte hade tänkt på annars. Detta sporrar till utveckling, oavsett vilket område det gäller.

Själv har jag alltid lyssnat på hårdrock och klassisk musik i någon mån, men när Spotify och liknande lösningar gjorde intåg blev det lättare att vidga vyerna. Detta har lett till en helt annan musiksmak, och jag har även lärt mig att hitta nya element i det jag lyssnade på förr. Detta tack vare mina nya perspektiv från exempelvis elektronisk musik.

Ha koll på motståndaren – utan att fördöma

Slutligen vill jag bara säga: ha respekt för dina motståndare. I mångt och mycket kanske det de säger/tycker är uppåt väggarna. Ignorera de bitarna och ställ dig frågan: finns det något vettigt i det de säger/gör? Hur kan jag använda detta till min egen fördel? Var ödmjuk mot dig själv, och undvik onödigt tjafsade/missionerande med någon som i alla fall inte kommer att ändra sig på grund av dig.

Hur tror du att en framgångsrik krigsgeneral tänker i krig? Avfärdar han motståndaren som en idiot, eller försöker han förstå och lära sig vad som driver denne – för att dra nytta av det?