Det finns en hel del begrepp som yuppie-typer och affärsmänniskor slänger sig med, som jag fnyser åt. ”Klockers” exempelvis. Att någon säger att han är en ”vinnarskalle” är ett annat exempel, men jag vill ändå slå ett slag för detta begrepp. För det är mycket positivt i att se sig som en vinnare.

Är du en vinnarskalle?

En vinnarskalle är en tävlingsinriktad typ som tycker om att vara bäst. Riktigt den betydelsen är inte den jag ser som användbar, men väl att – i likhet med den här tävlingsmänniskan – se sig som en vinnare i alla lägen. Elitidrottare är vinnarskallar. De har i huvudet vunnit loppet eller matchen redan innan tävlingen börjat. Denna symbolik har lånats över till affärslivet, och därför ser vi Percy Nilegård-typer slänga sig med slikt. Men för att översätta vinnarskalle till något användbart: du är en vinnarskalle om du har gett dig fan på att lyckas, och inte ger upp trots att det ser mörkt ut.

Därför ska du se dig som en vinnare

”Fake it until you make it” säger också entreprenörer och affärsfolk, med syfte på att vara inställd på det du ännu inte har uppnått (läs mer här). Genom att bete dig som en miljonär, leva hela livsstilen, kommer du lättare att bli en miljonär. Det kan man tycka vad man vill om, men faktum är att idén är god. Precis som elitidrottaren som vunnit redan innan loppet är sprunget, kan du agera som ditt framtida ideal. Gör detta, och ditt idealjag kommer att leda dig den väg du kommer att gå.

”Hur gör mitt idealjag?”

Närhelst du tvekar om något, ställ dig frågan om hur ditt ideala jag hade agerat. Låt detta bli en standardiserad tanke i ditt huvud. Om du har chansen till ett snabbt klipp, men samtidigt förnedrar dig genom att smutsa ner dig på något sätt – hur gör du? Ja, vad hade ditt idealjag gjort? Om du inte har något idealjag – skapa ett! Den som inte har någon vilja att utvecklas och bli bättre, kommer att stanna kvar på samma plats.

Jag – en kung

Personligen jobbar jag mycket med denna princip. Jag vill vara helt och hållet oantastlig på alla sätt i livet, ett föredöme och en förebild. Någon folk litar på. Åtminstone de personer jag bryr mig om. Jag är i mitt huvud en kung, ja rentav en gud, och det må låta skrattretande och pompöst – men mestadels för de personer som jag i alla fall inte har något utbyte av i mitt liv. Och jag vill att min kvinna ska vara en drottning, en oantastlig halvt eterisk livsform som är visdom och skönhet personifierad. Denna utopiska bild kommer att skapa en kraft som utvecklar. Någon gud blir jag förmodligen aldrig, men min personliga utveckling kommer att skjuta i höjden av extremt högt satta mål.