Andlig och mental utveckling

Säger du nej tillräckligt ofta?

Den som är bra på något kommer att bli tillfrågad oftare av vänner och bekanta. Sådant är livet som mästare inom ett visst område. Men om du ger till allt och alla kommer du att tas för given, och dina gåvor blir inte vatten värda. Du behöver kunna säga nej.

Tränat på ja-sägande

Vissa, som jag, har lättare att säga nej än andra. Hela livet har jag reflexmässigt sagt nej till tjänster, och gentjänster. Jag har ogillat att stå i skuld, och att kunna kräva in skuld. Därför har mitt nätverk inte växt förrän på senare tid. Jag har fått träna upp mitt ja-sägande istället för att jobba på nej-sägandet. I dag är det balanserat, och de som får min hjälp vet troligen mycket väl värdet av min uppoffring. Min tid är dyrbar, och det är jag tydlig med.

När ja är ovanligt, blir det värdefullt

I enlighet med min fokus på att vara produktiv måste jag göra avkall på saker. Uteliv, tv-tittande och nöjen är det som tas bort först. Tjänster till personer som inte tillhör den ”innersta kretsen” kommer därefter i rangordning (dvs det är något mer värt än att se på skit på tv). De personer som ber mig om saker räknar inte sällan med ett nej, åtminstone om vi inte är blodsbröder. Gissa vilket värde det får de gånger jag säger ja.

Om jag hade sagt ja hela tiden, hade jag blivit tagen för given. Det är så det fungerar. Tillgång och efterfrågan. Det som ges behöver inte vara något märkvärdigt i sig, utan bara vara så pass sällsynt att det blir en ovanlighet. Något att vara vördnadsfull inför. Av denna anledning ska du inte alltid vara tillgänglig, och detta handlar som du ser delvis om taktik. Men det handlar även om auktoritet. Du signalerar högre rang och värdighet om du är restriktiv med dina tjänster.

Den viktigaste anledningen till att säga nej

Din egen hälsa är den viktigaste anledningen till att du ska säga nej. Det är lätt hänt att vilja vara till lags inför viktiga personer, men samtidigt kommer du inte att vara någon nytta för dem om du totalt bränner ut dig själv. Dessutom kommer det du erbjuder att vara av lägre kvalitet om du är totalt sönderstressad. Om du har dåligt samvete, förklara att du måste prioritera din hälsa. Alla personer som är värda din bekantskap kommer att förstå sådant. Men se till så att du har rätt personer i din bekantskap! Slösa inte energi på de som inte förtjänar det.

Alla fyllde sin funktion förr

När jag var liten minns jag hur vissa i byn brukade få åka runt när det var dags att deklarera. Detta var sakkunniga personer som hjälpte de andra med sådant de inte behärskade. Samma sak var det med snickarna, elektrikerna eller rörmokaren. Alla fyllde sin funktion, och tjänster byttes. Det låter som jag är 100 år gammal, men faktum är att jag föddes i slutet av 1970-talet.

I dag fyller inte alla sin funktion på samma sätt. Utan att veta hur det ligger till, tror jag att det är ovanligare att folk är mästare på något. Det finns gott om personer som inte är riktigt bra på något alls. Jag har inga källor på detta, utan det är mer av en känsla. Vad tror du som läser detta? Kommentera gärna här nedanför, eller under länken på Facebook. Och berätta gärna hur du lyckas med din balans av ja och nej.

Odla ditt mästerskap

Självklart vill du vara en person som andra behöver. Därför behöver du jobba på ditt mästerskap. Vad är du bra på? Vad är du så bra på, att andra ber dig om hjälp? Fundera på detta, och kanske upptäcker du att det finns en kunskap där som borde utvecklas.

Missa inte tidigare artiklar om mästerskap:

Mästerskap – den fjärde manliga dygden
Vägen till mästerskap
Mästerskapets krona

Tidigare artikel

Den moderna världen gör dig svag

Nästa artikel

Hur du hittar din livsuppgift

Författaren

Dan Forslund

Dan Forslund

Dan Forslund är en författare och coach inom produktivitet. Utöver produktion av böcker håller han workshops i produktivitet. Till vardags jobbar han som SEO-expert och copywriter, och driver ett företag inom filmproduktion. Dan jobbade tidigare som journalist.

Läs Dans texter om produktivitet och personlig utveckling på hans blogg: danforslund.se

Inga kommentarer

Lämna en kommentar