Varför är spel som Skyrim och Fallout så beroendeframkallande? Varför ägnar många unga män tiotals timmar i veckan på att bygga ett liv i en fiktiv värld? Och hur kan vi använda dessa beroendeframkallande principer från tv-spel för att nå nya nivåer i vårt eget liv?

I min tidigare artikel ”Har svenska män gett upp?” redovisade jag mängder av dyster statistik som visar att västerländska män generellt sett inte längre avancerar i livet och karriären som de brukade göra. Men i de fiktiva tv-spelsvärldarna är män alltmer engagerade och högre upp i åldrarna. I spel som Call Of Duty, Diablo och Red Dead Redemption kan män fly sin annars tråkiga vardag och leva ut sina innersta drömmar i form av manliga arketyper som elitsoldater, medeltida riddare eller Cowboys.

Dessa spel kan ha både positiva och negativa effekter på mäns utveckling vilket jag går igenom i min artikel ”TV-spel – dåligt eller bra för män?”. Men i denna artikel vill jag fokusera på hur vi kan använda de principer som populära tv-spel bygger på, för att avancera i våra verkliga liv. På engelska kallas detta ”Gamify your life” och termen är känd som gamification, vilket jag skapat min egen översättning av ”Spelifiera ditt liv”.

Du kan skapa din egen karaktär

Släpp den du är, för att bli vad du kan bli – Lao Tsu

För många män är tv-spel en verklighetsflykt, från sin vardag eller till och med från sin egen självbild. I de flesta spel kan man antingen välja en karaktär eller skapa en egen karaktär. I spel som Skyrim kan du välja kön, ras, ålder, bakgrundshistoria, kroppstyp och hundratals olika detaljer i fysiologi och egenskaper. Många män som är missnöjda med sin bakgrund, livssituation, fysik etcetera kan här fritt börja om med en egen karaktär specialdesignad efter dina vildaste fantasier.

Skapa en ny identitet

Du kan givetvis inte förändra din bakgrundshistoria, men du kan välja att se den på ett nytt sätt, detta kallas reframing. Om du har en tragisk barndom, kan du antingen se den som en ursäkt för att vara ett offer, eller som din ”Origin Story” likt Batman i The Dark Knight. Jag inser att detta låter extremt nördigt i denna kontext, men att skapa en ny identitet, med ett nytt namn är vanligt i många kulturer i form av övergångsriter eller dop.

Om du vill bli supervältränad kan du välja att se dig själv som en naturlig kroppsbyggare, du behöver inte börja med att bli vältränad. För att komma in i denna roll måste du givetvis träna och äta som en kroppsbyggare. Och precis som när du skapar en fiktiv karaktär i ett tv-spel kan du inte förvänta dig att din omgivning ska börja se dig som Conan Barbaren bara för att du är honom i ditt huvud. Men om du börjar leva som din påhittade superhjälte (i den mån det är möjligt) kan du närma dig ditt ideal i verkligheten.

En man som verkligen lever sin karaktär både i verkliga livet och tv-spelsvärlden är kroppsbyggaren och entreprenören Markus Follin (aka The Golden One) kolla in hans Youtube-kanal.

Läs även boken Psycho-Cybernetics av Maxwell Maltz

Du kan välja din egen svårighetsgrad i gamification

I de flesta spel kan du välja svårighetsgrad innan du börjar spela, Easy, Medium eller Hard. De flesta börjar spela på Easy eller Medium för att lära sig hur spelet fungerar. När de känner att spelet blivit för lätt på en nivå går dom vidare till nästa. I tv-spel verkar denna princip ganska självklar, men av någon anledning verkar detta inte lika självklart för många inom personlig utveckling
.
Om du vill påbörja en ny diet, behöver du faktiskt inte börja leva hundra procent strikt från dag ett. Du kan börja med att bara äta enligt din diet ett par dagar i veckan. Byta ut en måltid per dag, eller bara byta ut en onödig ingrediens. Det mesta vi gör i livet har olika svårighetsnivåer, du behöver inte alltid börja på den svåraste!

Du får omedelbara belöningar när du gör något rätt

Kommer du ihåg din tid i lågstadiet? När din lärare satte en guldstjärna på ditt prov ifall du klarade det. Som vuxen kanske du tycker det verkar töntigt, men det finns en anledning till att lärare gör så, det fungerar. Detta är något skapare av tv och mobilspel också insett. I många spel fullkomligen sprutar det stjärnor över skärmen när du besegrar ett monster i Final Fantasy eller tar dig över mållinjen Ridge Racer.

Även små till synes obetydliga bekräftelser som en liten guldstjärna ger dig en liten kick av dopamin som får dig att må bra. Precis som när någon berömmer dina biceps på gymmet, eller en kvinna på ditt jobb ger dig en flirtig blick.

Ge dig själv guldstjärnor eller skaffa en app

Antingen kan du köpa en låda med söta små guldstjärnor som du placerar över din attgöra-lista varje gång du klarat av en uppgift. Eller så skaffar du en app som Coachme där du för en liten summa kan betala för en internetcoach som stämmer av med dig varje dag och ger dig beröm för dina framgångar. Du kan även skapa en grupp med andra vänner på nätet eller i verkliga möten, där ni stämmer av regelbundet och berömmer varandra för era framgångar.

Varför är Angry Birds roligare än din bokföring?

Svaret på denna underrubrik verkar uppenbar. När du gör din bokföring skyfflar du runt en massa tråkiga siffror på olika papper. I Angry Birds slungar du iväg blodtörstiga fåglar beväpnade till näbbarna mot giriga grisar i pansarvagnar och luftskepp. Men om vi bortser från de visuella effekterna, är dessa aktiviteter egentligen inte så väsensskilda. Båda dessa aktiviteter är passiva, du sitter ned framför en skärm eller ett papper, och använder enbart dina händer.

Även om det ser ut som att du besegrat en flotta av hungriga grisar, har du i verkligheten bara flyttat runt en massa punkter på din tv eller mobilskärm. Den stora skillnaden är att kunskaper i bokföring kan avancera din ekonomi och därmed göra ditt liv bättre, medan ”belöningarna” i Angry Birds är helt fiktiva. Såvida du inte tillhör den lilla procent som faktiskt är så skickliga entreprenörer att de lyckas tjäna pengar på sitt spelande (men då behöver du bokföring ändå).

Spelet är uppbyggt för att du ska känna flow (flyt)

När vi upplever Flow (flyt) känns det som att vi är i ett tillstånd där vi lyckas med allt vi tar oss för. Detta är inte något mystiskt tillstånd som vi inbillar oss, det är en vetenskap som det forskats mycket om. Normalt sett upplever vi Flow när vår uppgift inte är för svår och inte för lätt, det är den perfekta balansen. Tv-spel är uppbyggda efter denna princip, så att beroende på den svårighetsgrad vi väljer är det tillräckligt lätt för att vi ska tycka det är roligt att spela, men tillräckligt svårt för att vi fortfarande ska känna att det är en utmaning.

Om du vill lära dig mer om hur du uppnår Flow i din produktivitet och time-management rekommenderar jag att du besöker Dan Forslunds hemsida, eller läser följande artikel om produktivitet.

Läs även boken Flow av Mihaly Csikszentmihalyi (Nej jag har inte stavat fel, det är hans namn).

I spelvärlden kan du uppleva de manliga dygderna (mod, ära, styrka, mästerskap).

En av de mer attraktiva inslagen i många tv-spel för män, är att de tillåter oss att leva efter de fyra manliga dygderna på ett sätt som vi ofta inte kan i den moderna världen. I Tv-spelens värld kan du fortfarande äntra ett vikingaskepp för att göra räder i England. Du kan rädda din vän från en skyttegrav genom att dra honom till säkerhet, i ett krig för ditt folks frihet. Och du kan rädda en fager jungfru från en mäktig drake, i den verkliga världen hittar du varken någon jungfru eller drake.

Men även om den moderna välfärdsstaten är en blek kopia av civilisationer från fornstora dagar finns det fortfarande vägar för att leva efter gamla dygder. Du kan fortfarande bygga styrka och storlek värdig en viking, och oavsett vad vissa påstår, är det något de flesta respekterar och beundrar. Du kan fortfarande uppvisa mod i ord och handling genom att stå emot vår tids censur och åsiktsförtryck. Och du kan lära dig mästerskap i nästan vadsomhelst, om du är redo att jobba hårt.

Om du vill utforska detta koncept ytterligare rekommenderar jag följande böcker som bygger på att Spelifiera ditt liv:

Superbetter – Jane McGonical
Level up your life – Steve Kamb
Mastering the game – Jon D Harrison

Läs även går det att vara nörd och maskulin?