Har livet tagit en oväntad vändning? Vet du inte vad du vill?  Här kommer några råd till dig som känner dig vilse i tillvaron, och kanske även kring frågor som rör din egen identitet.

Medvetenheten om att vara vilse är positiv

Känslan av att vara vilse i livet är bara jobbig så länge som du försöker fly från den. Om du istället stannar i den, och tänker på att du faktiskt är medveten om att du är vilse blir det en fördel.

Det är inte negativt i sig att vara vilse. Mitt råd är att stanna i vilsenheten, och känna efter hur den ter sig. Vad är det med den du ogillar, och som du vill bort från? Varför vill du bort? Detta kan vara ledtrådar till vad du borde ägna dig åt.

Gör istället för att grubbla

Vilsenhet kan ofta leda till grubblande, och grubblande är sällan givande. Jag har själv ägnat alldeles för många år åt grubblerier. Det enda jag lärde mig var att grubblerier inte leder till något av värde.

Det jag istället vill förespråka är att agera. Om du inte vet vad du vill, gör en lista på olika jobb du vill testa, platser du vill bo på, hobbies du vill utöva, klädstilar att testa, eller vad det nu är du känner dig vilse kring. Avverka dem sedan en och en. Om du kan avfärda något så är det bara bra, och om du hittar något som lockar dig: bra. Då kan du nå mästerskapsnivå inom detta.

Livet är lärande

Inställningen att vi aldrig är fullärda, är värdefull. Den som tror sig vara fullärd bedrar sig själv, men samtidigt blir inställningen lite av en självuppfyllande profetia. Möjligheterna till lärdomar blir ytterst begränsade, för den som väljer att inte ens ha ögonen och hjärnan öppna för lärande.

Genom att odla ett tillväxt-tänkande (Growth mindset) får du enklare att ta dig ut ur grubblandet och aktivt prova nytt, utan rädsla för misslyckanden. I varje misslyckande ligger ju nämligen minst en lärdom.

Faran med en fast identitet

Idén om att du ska vara på ett visst sätt är något som begränsar. Jag minns hur jag i ungdomen undvek vissa företeelser (som att vara i solen, äta glass, le, njuta av livet när någon såg) som inte passade ihop med min tanke om att vara en metalkille. Samtidigt som jag själv var ytterst delaktig i att peka ut personer som bröt mot de underförstådda reglerna.

Låt dig inte luras av någon paketlösning i din personliga utveckling. Du behöver inte vara lika som alla andra. Undvik därför att tänka för mycket på din identitet, tänk på dina mål istället. Vad du vill uppnå. Låt ”sökandet efter mig själv” vara något som får höra ungdomen till, medan följandet av mål och ständig förbättring hör den vuxne mannen till.