Om manlighet

En maskulin vision – Del 1. Starka män skapar bättre tider

Hur kan en nordisk vision för manlig utveckling se ut? Vad finns det för möjligheter och utmaningar? Om detta kommer Ernst Robert Almgren, medgrundare till Maskulint skriva om i denna artikelserie.

Som jag ser det finns det fyra aspekter vi måste ta hänsyn till när vi skriver om personlig utveckling för män i Sverige för att kunna förmedla så mycket av värde som möjligt till våra läsare.

  • 1. Vad är det vi förlorat i vår kultur och livsstil som vi behöver återupprätta för att kunna leva optimala liv som män?
  • 2. Vilka manliga utmaningar är unika för vår tid nu som vi måste ta hänsyn till? Allt som var bättre förr är inte bättre idag och vice versa.
  • 3. Vad är unikt för svensk/nordisk manlighet som skiljer oss åt från manliga sentiment och värderingar i andra delar av världen? Jag sammanfattar detta i parollen: Brödraskap – Livskraft – Frihet.
  • 4. Hur undviker vi stagnation och dogmatism och utmanar till nytänkande? Fördelen med att Maskulint inte är bunden till någon ideologisk linje eller religion gör att vi kan ta ut svängarna i vårt skrivande och vara subversiva när vi anser att det behövs för att komma fram till vad som faktiskt fungerar i sådant som rör relationer, hälsa, karriär med mera.

Men innan jag går in på dessa frågor skulle jag vilja ta upp några andra initiala frågor som jag vet att många män reflekterar över idag och som jag vill börja med att avhandla för att dessa inte ska spöka i våra läsares huvuden under tiden. Och den första frågan är:

Lever vi i en bra eller dålig tid för män? Vad innebär detta för dig som man?

Det var de bästa av tider och de sämsta av tider. Det är den kända inledningen till “a tale of two cities” av Charles Dickens. Dessa ord handlar om den franska revolutionen. Som för många fattiga innebar en tid av hopp och förändring. Men som för monarkin, traditionalister och aristokraterna innebar en tid av skräck och terror. Varje tidsperiod är ofta den bästa av tider för en grupp i samhället, och de sämsta av tider för andra.

Vad innebär vår tid för män, i vår del av världen?

För män idag, skulle jag vilja påstå att vi lever i både de sämsta och bästa av tider. Ur en aspekt har vi mer friheter än någonsin tidigare. Vi lever längre, vi har tillgång till mer bekvämligheter, vi har högre välfärd och fler chanser att förverkliga oss själva än någonsin tidigare.

Ur en annan aspekt är vi mer avskurna från vår egen natur, till det som traditionellt gjort oss till män. Vi är avskurna från nästan allt som under tusentals år ansetts vara det viktigaste i livet. Stamtillhörighet, familj, traditioner och tron på något högre. Värderingar som mod, styrka och ära anses förlegade eller farliga. Och få av oss får någonsin chansen att visa vår fulla potential som män.

Men framförallt skulle jag vilja säga att vi lever i en oerhört unik tid där den nära förestående framtiden beror väldigt mycket på vad vi själva gör.

Ditt mindset och dina personliga val kommer att avgöra mycket

För mentalt och fysiskt svaga män (de vi brukar kalla beta) lever vi nästan alltid i dåliga tider, även om de själva inte vet om det, eftersom de tror att samhällets feminisering under 2000-talet betyder att de står högt i kurs, det gör de inte. I själva verket förbereds de bara till att bli känslomässiga tamponger för kvinnor som vill ha villiga tjänare på sin väg mot toppen i det nya matriarkatet.

För naturligt maskulina män som inte arbetar på sig själva och som drömmer om svunna tider de själva aldrig upplevt, då ”mannen minsann var herre i huset” är det också dåliga tider. För oavsett hur framtiden utvecklas kommer dessa tider inte tillbaka. Det kommer sannolikt inte vara som det är nu särskilt länge till, men vi kan inte heller vrida tillbaka klockan om vi så skulle vilja det (det vill vi inte).

För vakna män som ser de negativa trenderna, men spelar på fördelarna, är möjligheterna närmast oändliga, och jag är övertygad om att vi står inför en potentiell renässans för maskulina män som är smarta, villiga att arbeta hårt och som fokuserar på vad som står i vår makt. I den här artikelserien kommer jag utveckla detta.

Demoniseringen av män är ett problem, men ändå förhållandevis litet

Vi må vara tvungna att stå ut med att höra medelålders tanter från överklassen gnälla om ”det vita patriarkatet” i massmedia varje dag (för de som vill plåga sig med att följa detta). Med genuskurser på universitet och inkvotering av kvinnor på höga positioner i diverse företag för att tillfredsställa jämställdhetsivrarna.

Men få av oss kommer (om gudarna vill) tvingas dra ut och bli slaktade i meningslösa krig som de miljontals män som slogs i första och andra världskriget. Leva som slavar under imperier som osmanska riket eller dö av lungsot efter att ha spenderat dagarna i farliga kolgruvor utan skyddsutrustning eller rättigheter.

Jag är den sista att vilja förminska de mentala problem som företrädesvis unga västerländska män tvingas leva med som ett resultat av statlig diskriminering och statligt subventionerad demonisering av deras medfödda kön och etnicitet. Men jag skulle fortfarande välja det senare framför mycket av vad våra förfäder tvingats utstå.

Hur reagerar en riktig man på sin tids förutsättningar?

Med inspiration av stoiker som Marcus Aurelius, av Nietzsche (kanske den mest manliga filosofen någonsin) och flera nutida manliga filosofer och tänkare som Jack Donovan och David Deida med flera, gör vi bedömningen att en värdig man måste utgå från den tid som är, inte för vad vi skulle vilja att den var eller vad ”den borde vara”.

Kan du se en Genghis Khan sitta och skriva anonyma brev där han gnäller på att han lever i en tid av krig och farsoter? Kan du se framför dig en Alexander den store be om en plats vid offerbordet i mediatablåerna tillsammans med de kränktas gäng? Eller en Spartacus kräva ersättning i form av bidrag och ett bokkontrakt, för att han som vit man också minsann var en slav?

Vid de absolut värsta förutsättningarna kan vi som män antingen välja att uthärda svårigheter utan att gnälla, eller som bäst kan vi frodas och möta framtiden som en ärorik strid om vårt eftermäle och skapandet av en potentiell ny dynasti. Det senare är i alla fall vår ambition. Det vi inte kan göra, utan att förlora vår värdighet som maskulina män, är att avsäga oss vårt traditionella ansvar (för att det är ”orättvist”) eller lägga oss på rygg och spela döda i hopp om att stormen ska passera.

Detta är den enda tid vi har, varför inte göra det bästa av den?

Vi kan givetvis dividera i evighet om vilken tidsepok som var bäst eller sämst, om vår civilisation är på väg att rasa samman eller om vi befinner oss i slutet av historien som Francis Fukuyama påstår. Men i slutändan spelar det ingen större roll, eftersom detta är den enda tid vi har, och utan en magisk kristallkula, kan vi inte heller ge ett definitivt svar om framtiden. I slutändan står vi inför samma val som alla män som levta före oss – att möta vår samtid med stridslust och kampanda eller fly som ynkryggar och förbanna vår egen existens.

Starka män skapar bra tider

Hårda tider skapar starka män och starka män skapar bra tider som citatet lyder från den posapokalyptiska romanen ”Those who remains” av krigsveteranen Michael Hopf. Men lärdomen från dessa ord är enligt mig inte att sitta passivt och analysera sin samtid för att bli informerade om hur vi bör leva. Den viktigaste lärdomen är att starka män skapar bra tider, och oavsett hur vår tid ter sig nu, ska vi givetvis alltid sträva efter att bli bättre.

Den stora massan av män kommer sannolikt aldrig ens att läsa dessa ord, och sedermera inte heller höja sig till vår tids utmaningar, det gör inget, det är inte dessa män vi vill nå. Jag skriver dessa ord för den minoritet av män som vill något mer än att bara flyta med strömmen, som vill höja sig över massan och vara exceptionella. Och oavsett hur det kommer att gå för vår civilisation som helhet och majoriteten av män, kommer vi att kämpa för bättre tider för våra bröder, våra familjer och ättlingar.

Tidigare artikel

Det krävs mening bakom allt du gör

Nästa artikel

"Speak softly and carry a big stick" - en smart strategi

Författaren

Ernst Robert Almgren

Ernst Robert Almgren

Ernst driver bloggen levafett.com där han skriver om LCHF och träning. Han har även en YouTube-kanal och skriver böcker. Robert har en lång bakgrund inom politik och föreningsliv som ungdomsledare och skribent.

Inga kommentarer

Kommentera