Jag har sett de fem säsongerna av serien Peaky Blinders, en serie om gangsters i England under 1900-talets början. Det är en spännande och underhållande studie i snygga kläder och frisyrer, som visar styrkan i gänget och stammen.

Inledningsvis vill jag säga att det är svårt att peka på något specifikt i serien utan att förstöra för de som inte har sett den. Därför skrivs en del av artikeln utan spoilers, och en med.

För er som inte vill ha spoilers om Peaky Blinders:

I serien får vi följa familjen Shelby, ett gäng gangsters som börjar i liten skala och växer sig större genom smarta strategiska drag/dåd och avtal. I fyra härliga säsonger kan vi njuta av filmiska skildringar av spännande personligheter, inte minst den enigmatiske huvudpersonen Thomas Shelby. Säsong fem verkar ha fått hårda PK-påtryckningar från den som styrde över budgeten, och är klart sämre än de övriga fyra.

Vad som gör denna serie så bra är att den skildrar personer på ett bra och trovärdigt sätt, samtidigt som manus är välskrivet och miljöerna är mycket vackra trots att de är slitna och skitiga. Det finns en charm i detta, och en känsla av äkthet.

De olika kostymerna som personerna i Peaky Blinders är en anledning i sig att se serien. Vissa scener, där gänget strövar fram längs Birminghams gator i slow motion, är som hämtade från en reklamfilm. Soundtracket, som till stor del är skramligt, rockigt, nästan punkigt på sina håll, passar mycket väl in och förstärker den skitiga känslan i serien.

För er som är ok med spoilers:

Det som intresserar mig mycket med serien är relationen med bröderna Shelby. Medan Thomas är en smart vältalig strateg, är äldre brodern Arthur kaotisk och hamnar gång på gång i problem. Ändå backar Thomas, och släkten, ständigt upp Arthur och städar efter hans fadäser. Detta är ett bra exempel på styrkan i blodsband, och i äkta lojalitet.

Familjen Shelby är zigenare, rätt olika min uppfattning om hur de lever och ser ut men ändå ett kringresande folk. I serien är de stationära och bor i Birmingham, men det är tydligt att de har i blodet att flytta runt. Detta är moderna stammar, och som boende i lägenhet med ett heltidsjobb blir jag lite avundsjuk på denna livsstil.

Skildringen av män

Männen i serien skildras på ett trovärdigt sätt, liksom även kvinnorna. Vad som framgår här är hur deras olika roller samspelar och kompletterar varandra. Vi får se exempel på maktutövande från båda sidor, och det är roat och med igenkänning jag ser hur de har problem med varandra.

De flesta ledande männen har alfadrag. Thomas Shelby är en intressant karaktär, som plågas av PTSD sedan kriget och även har en inre motsättning mellan råskinn och konstruktiv fadersfigur. Inte olik Jax från Sons Of Anarchy. Och i mångt och mycket påminner de två serierna om varandra.

Säsong 4 – den bästa

Första säsongen är riktigt bra, liksom den andra. Tredje tappar lite i mitten, men hämtar tillbaka rätt snart. Säsong fyra är istället ett mästerverk. Otroligt spännande och välgjord, om Peaky Blinders krig mot italienska maffian.

Femte säsongen är blek och håller inte alls samma nivå som övriga, detta även bortsett från den politiska korrekthet som smugits in. Sammanfattningsvis en bra och välgjord serie som jag rekommenderar er alla att se.