Insändare och gästartiklar

Gästartikel: Nietzsche och ressentiment

Friedrich Nietzsche levde under 1800-talets andra hälft i Tyskland, han skrev ofta om en tendens som han menade ligger bakom väldigt mycket lidande och frustration hos människor, en tendens som formar hela samhällen och påverkar historiens gång. Enligt Nietzsche, som var professor i antik grekisk kultur, bygger den kristna kyrkans morallära på denna tendens och när kyrkan har tappat sin makt har vi chansen att äntligen bli kvitt detta elände.

”Om det bara inte hade varit för den där förbannade …”, ”De har förstört vårt land!”, ”Hon har gjort mitt liv till ett helvete” Detta är exempel på typiska uttalanden från en man som har drabbats av Ressentiment. Ressentiment är nära besläktat med det vi nuförtiden kallar offerkofta och uppstår hos alla när man känner sig motarbetad och orättvist behandlad. Om man låter Ressentimentet ta över leder det till slavmoral, slavmoral bygger på att det finns onda och goda människor. De onda är onda just för att de förtrycker de goda, och de goda är goda just för att de finner sig i situationen, det hela blir en ond cirkel som bara skapar mer Ressentiment o.s.v.

Hur skakar man av sig Ressentiment?

Motsatsen till Slavmoral, enligt sagda filosof, är Härskarmoral. En härskare drivs inte av Ressentiment utan av Viljan till Makt. Detta behöver inte vara politisk eller ekonomisk makt utan handlar snarare om att maximera sin egen personliga förmåga. Om man t.ex. utbildar sig, knyter nya kontakter eller styrketränar är detta uttryck för Viljan till Makt. Man måste ställa sig frågan: Vad kan jag göra för att utveckla min potential i denna situation? Härskaren har en plan som han verkställer efter bästa förmåga och om han stöter på hinder på vägen försöker han kringgå dessa, om detta inte lyckas går han tillbaka till ritbordet och ändrar sin plan. Härskaren accepterar de krafter han har emot sig och försöker hela tiden hitta nya sätt att nå sina mål.

Vad har detta med kyrkan att göra?

Innan den kristna kyrkan kom till Grekland, enligt Nietzsche, fanns inte riktigt idén om onda och goda människor. Vissa människor var vackra, starka och modiga medan andra var fula, svaga och fega. Stoikerna formulerade detta till en fråga om dygder, Visdom, Rättvisa, Mod och Måttfullhet. Att vara en god människa, enligt stoikerna, betydde att sträva efter dessa fyra dygder och skönhet var något som satt på insidan. Med kyrkans intåg vändes detta upp och ned, de fattiga, utstötta och svaga blev till förebilder och människor som man tidigare hade beundrat bemötte man numera med misstänksamhet. Ett dåligt samvete började långsamt att sprida sig bland de som hade strävat efter att utveckla sig, man började i stället att ge makten helt och hållet till Gud.

Är härskarmoral verkligen OK i dagens samhälle?

Härskarmoral är något som har tillskrivits diktatorer, seriemördare och hänsynslösa kapitalister. Det är inte riktigt så enkelt och Nietzsche bör läsas med viss eftertanke. Personligen tror jag att man mår bättre av att ha en moral som respekterar balansen mellan dina medmänniskor, djur och natur, detta i kombination med en stark drift att utveckla sig själv och hitta sina dolda talanger. Om man behandlar sin omgivning med respekt och samtidigt blir härskare över sig själv, då är härskarmoral den ultimata manligheten.

Ludvig Almgren

Följ mig och få inspiration till barfotalöpning:

https://www.instagram.com/almgrenludvig/

Läs våra andra artiklar om Nietzsche:

Friedrich Nietzsche, en inspiration för alla män

Nietzsche, 120 år sedan hans död

Tidigare artikel

Låt oss göra ett avtryck i världen under 2022

Nästa artikel

Maskulin vision del 5 – Vår tids myter som vi måste sluta tro på

Författaren

Redaktionen Maskulint.se

Redaktionen Maskulint.se

1 Comment

  1. John Forslund Rimbléus
    januari 1, 2022 at 9:08 e m — Svara

    Intressant, tack för artikeln Ludvig.

    Släkt med Ernst?

Kommentera