Livet är kort, och det kan vara en stressande tanke att jaga prestationer för att uppfylla mål. Varför inte slå sig ner i ett skönt hörn och bara meditera för att utplåna alla former av ambitioner och girighet?
Var det viktigt att skapa?
All strävan är förgäves när det är dags att sänkas ner i gravens mörker. Eller?
Jag har ägnat den senaste tiden åt att fundera på detta med prestationer och målsättningar, att det har gett mycket resultat. Jag har varit väldigt produktiv. Böcker, poddar, videos, dikter och mycket annat har skapats.
Men varför var det viktigt att skapa allt detta? Svaret dröjer.
Kreativitet I fångenskap
Det jag på senare tid haft emot presterandet är att det driver fram en sorts tunnelseende i mig. Kreativitet är av sin natur svårfångad, och under tvång fungerar den inte lika bra som när den lekfullt och otvunget får verka. Resultatet kan bli vad som helst, eller ingenting.
Gjorde jag fel förut? Svaret är nej. Svaret är att mitt liv är i en ny era, en annan fas av utvecklingen, där laserfokus inte fungerar. Inte för att det inte funkar, utan för att det inte känns givande, intressant eller kul att anamma det gamla sättet.
Du bestämmer målen
Min insikt i detta är att mål och prestation ständigt är aktuellt, men att sättet att sätta mål och prestera på ibland behöver justeras. Det är rätt linjärt att bygga ett älgpass eller spara till en ny bil, men vad gäller ens egen utveckling är det inte helt solklart åt vilken riktning målet ligger.
Min poäng är att ovetskap kräver upptäckaranda. Jag vandrar själv bitvis i okänt territorium, då jag inte är helt säker på åt vilket håll mina nya kunskaper ska hämtas från. Jag behöver serendipitet, något jag skrivit om förut.
Således bör målsättningen vara att vidga vyerna, och det gör jag helst kravlöst, nyfiket och öppensinnat.
Svaret på frågorna: måste vi prestera och ha mål?
När prestationen blir en fråga om prestige, eller utan syfte, tjänar den oss inte. Men när prestationen innebär förhöjd kunskap och ökade chanser för fortsatt utveckling är den av godo.
Prestationerna bör vara utmejslade enligt en målsättning, och denna målsättning kan ibland vara snävt satt (”bygg ett älgpass”) och ibland med mer bredd (”sök nya vägar i vildmarken”). Allt är en fråga om vad du behöver, vill och längtar efter.
En del av resan kan vara att meditera och bekämpa egot. För en tid.
Allt har sin tid, och den som försöker låsa fast sig vid en och samma fixpunkt utan möjlighet till kursändring, kommer inte att få ett lika rikt liv som den förändringsbenägne. Det gäller samtidigt att balansera upp, och inte falla i den tanklösa passivitetens fälla.
