Andlig och mental utveckling

Sänk ribban för högre frekvens av framgångar

Ofta behöver vi pusha oss själva för att orka de sista repsen eller skriva klart den där uppsatsen. Men ibland tjänar vi mer på att sikta lägre för att nå högre.

Nöj dig inte med mindre, kämpa hårdare, ge inte upp, ge allt du har. Dessa är ord vi ofta använder på Maskulint, och som vi står bakom. Men det finns perioder då vi behöver sänka förväntningarna på våra prestationer för att komma vidare.

Samma vecka som jag skriver detta försöker jag återetablera rutiner för träning, meditation och skrivande, som jag hade före pandemin. För att lyckas med detta har jag använt mig av principer från påbyggnadseffekten och Kaizen.

Vid löpbandet – jag orkar fan inte

Efter att ha sovit högst fyra timmar på grund av skrikande barn, efter en stressig dag på jobbet med mera, är jag långt ifrån sugen på att promerera, jogga eller springa – fast jag vet hur bra det är för mig.

Mitt mål var att köra åtminstone en halvtimme, men för att göra det omöjligt att rationalisera varför jag “förtjänar” att ta det lugnt idag, sänker jag ribban till FEM minuter.

Vad gör fem minuters träning för skillnad?

Då tänker du; vad i helvete gör fem minuter löpning på ett gåband för jävla skillnad? Svaret; inte mycket för din fysik, men jag etablerar en rutin av att gå till gymmet och kommer över det inre motståndet.

Dessutom blir det ofta betydligt mer än fem minuters träning när jag väl kommit igång på löpbandet.

Vid meditationspallen – jävla fjantmeditation

Att meditera är en märklig praktik, det går egentligen oftast ut på att “bara” sitta i tystnad och följa sin andning, medan man noterar hur tankarna passerar. Men för den som är ovan kan tio minuter av detta kännas som en timme i en tryckkammare.

Lägg därtill om du är stressad eller upprörd och tankarna simmar i huvudet som ett gäng utsvultna hajar. Kan du meditera framgångsrikt i detta tillstånd – är du en mästare.

Fem minuters tystnad och tio minuter av inre svordomar

Återigen sänkar jag ribban, inte genom att ändra nedräkningen från mina vanliga tjugo minuter, men jag tillåter mig att bli irriterad emellanåt och tänka “dra åt helvete jävla fjantmeditation” och dylikt.

I slutändan kanske det bara blev två till fem minuters genuin tystnad och inre vila. Men bättre än noll minuter, och återigen arbetar jag in rutinen av att meditera.

Vid skrivbordet – jag kan inte tänka

Ett utmärkt exempel på omvänd psykologi är att när vi försöker meditera tycks tankarna skölja över oss likt en tsunami. Men när vi försöker vara kreativa känns huvudet ofta tomt som hos en mästare i Zen.

Här är det bäst att lyssna till Stephen Kings råd “Just fucking write”. Återigen – sänk ribban, ställ inga krav på att du måste producera vår tids största roman, skriv bara så kommer oftast inspirationen allteftersom.

Höj ribban när tillfället är rätt

Nöj dig inte med bara ett vapen i din arsenal, ibland behöver du en spark i röven och höja ribban. Hur vet du när du bör göra vad? Testa dig fram och med tiden kommer du lära känna dig själv så bra att du nästan vet per automatik när du bör steppa upp eller steppa ned.

Lycka till!

Tidigare artikel

Tre frågor varje man borde kunna svara på - din pitch

Nästa artikel

Känslokontroll - var inte en påse i vinden

Författaren

Ernst Robert Almgren

Ernst Robert Almgren

Ernst driver bloggen levafett.com där han skriver om LCHF och träning. Han har även en YouTube-kanal och skriver böcker. Robert har en lång bakgrund inom politik och föreningsliv som ungdomsledare och skribent.

Inga kommentarer

Kommentera