Röda pillret

Vad #Metoo egentligen handlar om och vad det innebär för svenska män

Är #Metoo ett uttryck för vanliga arbetarklasskvinnor och hemmafruar som tröttnat på våldtäkter och sexuella trakasserier? Eller likt feministrörelsen ett försök från rika priviligierade kvinnor i kultureliten att använda sex som ett vapen för att kontrollera män och få mer inflytande?

Det omtalade Metoo-fenomenet är relativt nytt fortfarande, och majoriteten av de anklagade verkar främst vara veka beta-män från vänstern, hycklande manliga feminister och sliskiga kulturpersonligheter. Jag har ingen större sympati för dessa ”män” men vad som är mer intressant är hur efterspelet av dessa anklagelser påverkar kulturen och inte minst lagstiftningen. Feministerna kommer inte nöja sig med några offerbockar från eliten, det är bara början.

Hur startade #Metoo?

Den svarta aktivisten Tarana Burke som har ett långt politiskt engagemang för feminism och svart makt, började under 2006 använda begreppet #metoo för att visa solidaritet med kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Tarana Burke ska alltså själv har blivit sexuellt antastad, vi låter våra läsare själva avgöra sanningshalten i detta påstående och bifogar en bild på henne nedan.

Tarana Burke

Men det var under 2017 som den mer kända och bildsköna Alyssa Milano gick ut med hashtagen #metoo som fenomenet fick spridning framförallt i den amerikanska kändiseliten och mer specifikt mot den judiska filmproducenten Harvey Weinstein.

Är Metoo en gräsrotsrörelse?

Även om ett flertal vanliga kvinnor som troligtvis är verkliga offer för sexuella övergrepp har deltagit i Metoo-kampanjen, är det i första hand en rörelse skapad av och för kvinnor i den kulturella eliten. Framförallt kvinnliga skådespelare som i vissa fall påståtts ha gått hem till mäktiga film-moduler som varit kända för sina perversa läggningar, i vissa fall haft sex med dom flera gånger, troligtvis i hopp om att det ska hjälpa deras karriär. När Metoo dök upp som fenomen såg de kanske sin chans till att rättfärdiga sig själva och hämnas på män de känt sig tvingade till att ha sex med.

Man måste givetvis skilja på fall till fall, men i flera av dessa tycks det inte finnas några som helst bevis, och i andra fall väldigt märkliga omständigheter, till exempel att många av de påstådda offren återvänt till sina påstådda förövare otaliga gånger (som i fallet med
Lasse Kronér) för att bli sexuellt trakasserade igen, och däremellan skickat kärleksfulla sms till dessa påstått hemska män. På det stora hela verkar detta vara en intern angelägenhet för en redan dekadent industri, men har sedermera utvecklats till ett narrativ för att anklaga alla män för att vara latenta våldtäktsmän.

Alla våldtäkter är inte jämlika

Inte konstigt att invandrare våldtar, skrev den svenska feministen Lisa Magnusson i pappersupplagan av Metro i 2012. Västerländska feminister har i decennier undvikit att tala om kvinnoförtryck om det sker i en icke-europeisk kultur, om förövarna är svarta eller muslimer. I fler år efter att det blev känt att den judiska filmregissören Roman Polanski våldtagit en underårig flicka, gick flera kända feminister ut (bland annat Meryl Streep) och skrev under ett upprop för att lägga ned jakten på Polanski som flytt landet, och låta honom komma tillbaka till USA.

I demonstrationer för Metoo i såväl USA och i Tyskland har liberaler med fittmössor som förespråkar sexuell frigörelse gått sida vid sida med radikala muslimer som förespråkar mindre friheter för kvinnor och dödsstraff för homosexuella. När man beaktar dessa motsägelser måste man komma fram till att såväl Metoo som feministrörelsen i stort inte handlar om kvinnors trygghet och frihet, utan att det är ett politiskt vapen mot framförallt västerländska män.

Ska vi tro på alla kvinnor? Anklagelser om våldtäkt som vapen

Flera uppmärksammade fall av Metoo som lett till åtal har slutat med att de anklagade friats, men detta har man inte gjort någon stor sak av, och det har inte föranlett någon debatt om problemet med falska anklagelser. När kandidaten till högsta domstolen i USA, Brett Kavanough, blev anklagad för påstådda våldtäkter han skulle ha begått under skoltiden tjugo år tidigare, ledde detta i slutändan till att han blev helt friad och en av kvinnorna som anklagat honom erkände till och med att hon ljugit.

Inget åtal väcktes dock mot kvinnan som kommit med de falska anklagelserna och det ledde inte heller till någon självinsikt hos feministerna som gått i bräschen för drevet. Istället fortsatte Metoo-rörelsen hävda att Kavanough var skyldig och skapade parollen ”Believe all survivors”. Med denna paroll hävdar man alltså att alla kvinnor som upplevt någon form av sexuella trakasserier (inklusive en klapp på rumpan) är ”överlevare”.

Och det ännu mer absurda påståendet att man aldrig får misstro en kvinna som hävdar att hon blivit utsatt. Samtidigt visar statistik från USAs rättsväsende att uppemot 40% av alla anmälningar om sexuella trakasserier är falska. Om samhället skulle gå med på dessa premisser skulle kvinnor kunna skicka vilken man som helst i fängelse genom en anklagelse utan några bevis, inte undra på att feminister gjort detta till sin hjärtefråga. I fallet Roe mot Wade, som banade väg för fri abort i USA, byggde på att en kvinna blivit gravid efter en våldtäkt. Senare erkände denna kvinna öppet att hon ljög om våldtäkten för att få igenom den nya lagen.

Framgångsrika män börjar undvika kvinnor

Falska anklagelser om sexuella trakasserier är inte något nytt, även om det intensifieras med Metoo. USAs vicepresent Mike Pence har länge haft som regel både för sig själv och sina anställda män att aldrig umgås privat med kvinnliga kollegor, läs även Mike Pence-regeln. Vicepresidenten hånades mycket för denna regel när han vann i valet, men framstår som profetisk i kölvattnet av Metoo. Skådespelaren Henry Cavill som av många anses vara en sexsymbol har sagt i intervjuer att han numer undviker att flirta med kvinnor sedan Metoo.

Sex dagar innan jag skriver denna artikel publicerade Expressen en artikel med rubriken ”Finansmännen kan alltså inte umgås med kvinnor” där skribenten Frida Bratt hävdar att framgångsrika män som undviker kvinnor i rädsla för falska anklagelser ägnar sig åt att ”frysa ut kvinnor”. Män får alltså aldrig misstro kvinnor, och inte heller undvika kvinnor, lösningen enligt de styrande är den sovjetiskt-inspirerade ”samtyckeslagen”.

Samtyckeslagen och vad svenska män man göra

Enligt den omtalade samtyckeslagen som träder i kraft nästa år, måste kvinnan uttryckligen säga att hon vill ha sex med en man för att han ska kunna undvika anklagelser om våldtäkt. Implikationerna av denna nya lag är dock betydligt större än så, för att kunna bevisa att kvinnan samtycker bör man ju helst ha ett underskrivet kontrakt, en ljudinspelning eller helst filma hela akten från början till slut. Men som vi sett med de anklagade männen i media, även om du vinner i domstolen kommer ditt rykte och karriär att vara körda i botten.

Om du är en singelman som dejtar kvinnor bara för sex, använd kondom, undvik alkohol, undvik psykiskt instabila kvinnor och framförallt feminister. Om du letar efter en livspartner läs boken ”The tactical Guide To Women” som vi kommer att recensera här framöver. Om du är en man som sitter på en hög position i politik eller näringsliv läs vår artikel om Mike Pence-regeln.

Läs även:
Är alla män potentiella våldtäktsmän?
De sexuella utopiernas makt
Allt vi inte pratar om
Undgå att bli lurad av kvinnors sexuella strategier
Den sexuella marknaden, överskott på män och framväxandet av incels

Tidigare artikel

Maskulints tre pelare

Nästa artikel

Du är inte gammal - du är lat

Författaren

Ernst Robert Almgren

Ernst Robert Almgren

Robert Almgren är ansvarig utgivare och talesman för maskulint.se. Han driver bloggen levafett.com där han skriver om lchf och träning. Robert har även en lång bakgrund inom politik och föreningsliv som ungdomsledare och skribent.

Inga kommentarer

Kommentera