Det första steget ur en, till synes, olöslig situation är ofta att erkänna ditt problem. Fullt möjligt är också att du behöver erkänna att du inte klarar att lösa det själv, och att du behöver be om hjälp.

Bortslösad tid på att inte erkänna problem

När jag drabbades av ångest i början av 2000-talet var det inte lidandet och oron som sådan som förlängde pinan mest, utan att jag vägrade erkänna att jag inte kunde lösa mitt problem själv. Jag vägrade se mig som okunnig, ge upp och söka hjälp.

Fem år senare fick jag slutligen bukt med ångesten. Detta hade föregåtts av några olika steg:

  1. Erkännandet av problemet – du har ångest.
  2. Kapitulation – du kan inte lösa problemet själv.
  3. Lösning – sök hjälp med problemet.

Stolthet är bra – men inte alltid

Idén om ”själv är bäste dräng”, som vi skrivit om förut bygger till stor del på stolhet (om vi ska vara välvilliga i tolkningen). Envishet eller tjurskallighet är snarare mer passande beskrivningar, för det är vad det handlar om när man inte vill erkänna sina brister i problemlösning och be om hjälp. Detta är just vad det handlade om vad gällde min ångest.

Bara för att jag var tjurskallig och trodde jag var fullärd/perfekt slösades flera år av mitt liv bort. Jag fick lärdomen som blev denna artikel, så helt förgäves var det ej. Men om jag hade kapitulerat inför min okunskap tidigare, hade jag snabbare kunnat komma vidare.

Illusionen av ofelbarhet

Vi har tidigare skrivit om män som ser sig som fullärda, och även i detta fall bottnar hela problemet i detta. Många vill hellre upprätthålla en falsk fasad av ofelbarhet, än att vara ödmjuk och erkänna sitt utvecklingsbehov. Inte sällan ser vi i de individer vi förknippar med detta beteende, även en oförmåga att erkänna sina egna misstag.

I grund och botten står detta och faller med personlig mognad. Den som ser sig som ofelbar befinner sig på barnets nivå, medan framgångsrika män inom alltifrån sport till företagande kan rabbla upp sina tillkortakommanden och brister på löpande band.

Erkänn problemet – gör något åt det

Om du i din träning ser att din ena arm är mycket smalare än den andra, om du erkänner detta, kan du enkelt rätta till detta med ändrad träning. Om din bil går sönder kan du laga den. Om du ser att du som chef misslyckas med att hålla medarbetarna trygga, och erkänner det, så kan du jobba för att bli en bättre chef.

Det är aldrig något negativt att hitta en brist. Snarare är det en vinst. Du ser ju nu vad som behöver förbättras, och du kan göra något åt problemet.