Minimalism och produktivitet går ofta hand i hand. Genom att rensa livet från trams och meningslösheter gör du det rikare, för både dig och dina närmaste.
För mycket arbete, ett medvetet val
Som ett led i att skriva min bok om produktivitet, tog jag medvetet på mig för mycket att göra ett tag. Förutom att operera mina två företag och skriva för Maskulint jobbade jag heltid på en reklambyrå och undervisade barn någon gång i månaden. Detta förfinade mina metoder. Den som har för mycket på sin tallrik tvingas att prioritera och effektivisera.
Nu fasar jag istället ut onödighet efter onödighet. Allt som inte fyller en mening måste bort. Det ideella åtagandet att sköta min hembys digitala närvaro slutade jag med, efter tio års trogen tjänst. Kvällsjobbet som lärare åt barn, likaså. De egna företagen sköts med enkla metoder, och underleverantörer. För närvarande jobbar jag heltid som SEO-specialist, och hanterar Maskulint samt mitt författande/coaching utöver detta.
En dräglig nivå av åtaganden
Jag har valt bort nöjen och ersättningsaktiviteter (länk) i mitt liv. Uteliv? Då tänker jag skogsutflykter, för så avlägset känns tiden med publiv och planlöst drickande. Ett av barnen går på ridning, men i övrigt är det inget större ståhej. Barnen spelar musik och dataspel samt umgås med vänner. Det eviga skjutsandet som vissa föräldrar håller på med tänker jag inte ge mig in i.
Jag har inte alltid haft den harmonin i mig själv, men numera finner jag ro i att inte göra något alls. Bara umgås med sig själv, tänka och kanske planera. Gärna med ett anteckningsblock. Men ännu hellre helt planlöst bara existera. Eller meditera. Låta bli att fly från sig själv.
Ger det dig något? Sluta annars
Vissa ”skitjobb” kan vara utvecklande trots att de tar emot. Och för vissa personer är det värt att göra sysslor som inte ger dig själv något. Ställ dig alltid frågan ”varför gör jag det här?”. Om du inte får något bra svar, lägg ner det hela. Livet är fullt av måsten, men en hel del av dem är inga riktiga måsten.
Exempel på sådant som inte är riktiga måsten: du behöver inte inreda ett vackert dyrt hem, du behöver ingen ny bil, inte en massa tekniska saker, inte det senaste av vad du nu är intresserad av, överhuvudtaget finns det en hel del konsumtion du kan sluta med. En annan kategori är sådant som vi gör för att imponera på andra människor, och visa hur framgångsrika och lyckliga vi är. Lägg ner det med. Du behöver inte fotografera middagen och lägga ut på Facebook.
Vad är det som är viktigt?
Det viktiga är att du har ett liv som du är nöjd med och som du trivs med, att dina närmaste har det bra och att du har en bra stark grupp med personer runt dig. Jag skulle även säga att en bra miljö rent fysiskt är av godo. Själv behöver jag naturen nära mig. Om jag har allt det där löser sig det mesta.
Det intressanta är att just dessa komponenter fanns i äldre samhällen, med bygemenskap (ja, det var så ännu på 1980-talet i den lilla byn jag bodde), och i storfamiljer. Det är också vad jag ämnar sikta in mig på vad gäller tribe-tänkandet. En för alla, alla för en. Med en dedikerad roll för var och en.
Det som är viktigt kan sammanfattas så här: sammanhang.
Den moderna vilsenheten
I dag är världen fragmenterad, och vi lever i olika virtuella världar. Då pratar jag inte om dataspelsvärldar, utan det du ser utanför fönstret. Där mening skapas genom illusioner som shopping och ytliga relationer med främlingar. Där arbeten skapats för att folk ska ha något att göra, inte för att de behövs. Där regelverk har blivit så komplicerade att ingen längre förstår helheten. Allt är ett enda virrvarr.
De gånger jag åker till släktens stuga i Norge påminns jag om allt detta. Hur enkelt livet kan vara, hur lite som behövs. Lite kallt källvatten, en brasa, en nygrillad fisk.
Läs även:
Produktivitet gör dig lyckligare
Inga kompromisser med livets viktigaste
